Lista: Superläktarna med Europas bästa stämning

Av: Lars Nylin, Minimedia

Publicerad:
Uppdaterad:

Lars Nylin listar läktarna du måste uppleva

Foto: AP, Ulf Höjer

Vissa är utsålda i all framtid.

Andra besöker man med fara för hälsan.

Ytterligare andra är bara fantastiskt decibeldränkta.

De har ett gemensamt: de är fotbollsläktarna som en erfaren fotbollsturist bör ha besökt.

Sportchansen har guiden till Europas lysande läktare.

Foto: AP
The Kop Liverpoolfans på mäktiga The Kop på Anfield.

Anfield, Liverpool, The Kop

Begreppet "Kop" som namn på en fotbollsläktare hämtades från ett brant berg i det sydafrikanska boer-kriget. Uttrycket användes för första gången år 1904 vid Arsenals dåvarande arena. Men det är Liverpools Kop som gjort begreppet fotbollsklassiskt.

Fram till Hillsborough-katastrofen 1989 var "Kop End" på Anfield i LIverpool en av Europas mäktigaste kortsidesläktare. Nu tar den 12 409 sittande, en massa som när Torres och Gerrard dominerar låter som det dubbla.

Südtribune, Signal Iduna Park, Dortmund

Den södra kortsidesläktaren på det som fotbollsälskare helllre kallar för Westfalenstadion är numera Europas mäktigaste enskilda läktarsektion. Vid en Bundesliga-match är detta ett gult fluoroscerande hav bestående av 25 000 stående bindgalna fans av Borussia Dortmund. Vid internationella matcher, med läktaren förvandlat till sittplats, sjunker kapaciteten till knappt hälften.

Stretford End, Old Trafford, Manchester

Manchester Uniteds mest klassiska läktare är sedan den blev sittplats inte det röda euforiska kaos den var tidigare. Men vid matcher mot rivaler som Liverpool eller Manchester City kan den övre delen av läktaren fortfarande piska upp en stämning som blir som en tolfte spelare för Sir Alex Ferguson.

Kapali (Inönu), Kapali (Ali Sami Yen), Migros (Sükrü Saracoglu), alla tre i Istanbul

För dedikerade fans av klubbarna Besiktas, Galatasaray respektive Fenerbahce talar vi här om tre heliga och väsenskilda läktare i tre turkiska fotbollsreligioners egna tempel. Men för den neutrale fotbollsturisten är det en smaksak vilken man bör välja.

Med rätt mostånd, helst ett derby, är alla tre bland topp 5 av läktarupplevelser alla kategorier. Möjligen att förstagångsbesökaren ändå ska välja Galatasarays Ali Sami Yen. Dels för att den blivit mest bekant i västeuropa, men framförallt för att Ali Sami Yen snart ersätts av en ny hemmaarena.

Faktum är dock att såväl Fenerbahce som Besiktas oftast har ännu mer högljudda fans.

Gegengerade, am Millerntor, Hamburg

Till sist byggs den nu om, Europas kultarena nummer ett. Men fortfarande finns chansen att uppleva trycket på östra långsidans ståplats på FC St Paulis am Millerntor. Ett stenkast från prostitutionen och pubarna på Reeperbahn samlas 20 000 – som med ombyggnaden blir 27 000 – kring ett lag som har en pirat som symbol och klassisk fotbollspassion som vision.

Jock Stein Stand, Celtic Park, Glasgow

Celtic Park är en av få brittiska arenor som även i modern tid stundtals når de ljudvolymer som många kallar för "typiskt engelskt". Men här är laget Celtic och det är skottar som står för trycket. Allra mest så på Jock Stein Stand, med 13 000 stolar, Men norra läktaren med 27 000 sittplatser är inte så dålig den heller.

Main Stand, Ibrox, Glasgow

Det finns en guru bland arenaexperter, den engelske författaren/forskaren Simon Inglis. Denne säger att The Main Stand på Ibrox – en gång ritad av fotbollsarenornas stilbildare Archibald Leitch – är fotbollens mäktigaste enstaka läktare. Då håller Sportchansen artigt med om, samtidigt som vi ändå tycker att kortsidans Copland Stand, med de 8 000 mest dedikerade Rangers-supportrarna, är det mäktigaste inslaget i upplevelsen Ibrox.

Nordtribune, Veltins Arena, Gelsenkirchen

Denna guide saknar de flesta av nybyggda fantastiska fotbollstempel – i Lissabon, München, Sunderland, Mönchengladbach, St. Denis, Groningen, Pireus och många andra ställen. Men Veltins Arena, först kallad Arena auf Schalke, går liksom inte att komma runt. Nordtribunes 16 000 levande megafoner är bara ett mäktigt inslag i en fantastisk fotbollsarena som är till 100% utsåld trots att den tar över 60 000.

Chevalier-Rose, Stade Velodrome, Marseille

Ett tag hade man placerat mikrofoner på kortsidorna av Stade Velodrome. Det var en ovanligt dum idé. Man tänker knappast på behov av högtalare och volymförstärkning när Olympique de Marseilles mest inbitna (läs: galna) supportrar röjer loss på läktaren Chevalier-Rose (eller på motsatta Ray-Grassi).

Sjever, Poljud, Split

Visst, alla Hajduk Split-supportrar där ute, helt korrekt, läktaren heter inte "sjever" som i kroatiska för norra. Men det är just på den norra läktaren av Europas vackrast belägna arena som Hajduk Splits mest dedikerade fans finns.

Där påminner de vid stormatcher om att detta en gång, hösten 1950, var den första klubben i Europa som skaffade sig supportrar som pysslade med det vi i dag kallar för "tifo". I fallet Hajduk är namnet på fenomenet sedan dess "Torcida".

Curva Nord, Armando Picchi, Livorno

Med Livorno i Serie B blir det mer sällsynt med de röda explosionerna på arenan i stadsdelen Ardenza. Se till att vara där då. Och se till att ha biljett på Curva Nord. Marx och Che Guevara blir aldrig mer levande än när Livornos radikala fans hyllar dem.

Tribune Nord, Geoffroy-Guichard, Saint-Étienne

En gång på 1970-talet var Saint-Étienne det bästa lag som någonsin kallats för "kultklubb". Larmet från då finns kvar på Tribune Nord (Charles Paret) men lika mycket på motsatta Tribune Süd (Jean Snella). Två decibeldränkta "kop"-läktare på en arena är Saint-Étienne ganska ensamma om i toppligorna.

Milburn Stand, St James Park, Newcastle

Man kan besöka arenan av sympati inför alla dedikerade fans av Englands värsta underpresterare – de vann senast ligan år 1927. Men även för att uppleva en av superligornas mest larmande läktare, Milborn Stand.

Holte End, Villa Park, Birmingham

Med 13 500 platser vill många i Birmingham att detta – och inte S'udtribune i Dortmund – är Europas största "kop"-läktare. Medan det divideras om detta nöjer sig Sportchansen med att konstatera: oj, ett sånt liv! I Premier League!

Fondo Norte, Mestalla, Valencia

Barcelona och Madrid är legendariska fotbollsstäder med bortsämda åskådare. Med Bilbao och Sevilla som möjliga motkandidater är det istället Valencia som står för det högsta läktarlarmet i spansk fotboll. Allra mest låter Fondo Norte, läktare som det är hög tid att besöka eftersom Mestalla till nästa säsong ersätts med en ny arena.

Stadiontribune, de Kuip, Rotterdam

Hollands bästa arenor är nybyggda utan de myter som krävs för att vara med här. Feyenoords de Kuip är undantaget och det är på Stadiontribune som de mest lojala fansen finns.

Curva Nord, Curva Sud, Stadio Olimpico, Rom

Lazio håller till på Curva Nord. Roma på Curva Sud. Är man neutral söker man sig maximalt i mitten av OS-stadion. Det är ungefär den vägledning man behöver om man får för sig att besöka ett derby i Rom.

Curva Nord, Curva Sud, San Siro/Guiseppe Meazza, Milano

Inter håller till på Curva Nord. Milan på Curva Sud. Är man neutral kan man mycket väl beblanda sig. Så pass civiliserad är oftast derbyupplevelsen i Milano – trots att vi alla minns kastade vespor och annat tokigt genom åren. Bara en sak: är du cool Milan-anhängare säger du San Siro. Leker du Interisti är det Guiseppe Meazza som gäller som etikett på den gigantiska anläggningen i västra Milano.

Nuo Camp, Barcelona, Santaigo Bernabeu, Madrid

Två måsten i ett komplett fotbollsliv. Men det går numera inte att peka på någon särskild måste-läktare, det handlar mest om att ha varit DÄR.

Publicerad: