”Vill få unga tjejer att inse sitt värde”

Caroline Djupsjö kämpar för en jämlik idrott

Foto: J. B. O’NEILL
Wakeboardstjärnan Caroline Djupsjö har fått nog av sexism och orättvisor inom idrotten.
SPORTBLADET

En domare klappade henne på rumpan och vid ett lönesamtal fick hon höra att hon inte är lika mycket värd som sina manliga kollegor.

Nu har wakeboardstjärnan Caroline Djupsjö fått nog.

– Det är först när vi börjar ifrågasätta hela systemet som vi kan ändra på det, säger 25-åringen.

Foto: TYLER SODEN
Fyra EM-guld och en rad andra framgångar gör Caroline Djupsjö till nummer ett inom svensk wakeboard.

När det amerikanska magasinet Allicance Wake summerade 2016 utsågs Andrew Pastura till Årets åkare, Phil Soven till Årets magiker och Blake Bishop till Årets rookie.

Den enda kvinnan som prisades heter Angelika Schriber och uppmärksammades för sin rumpa, ”Wake butt of the year”.

– Det är så absurt, säger Caroline Djupsjö.

En icke-fråga för förbundet

När hon påtalade det olämpliga med utnämningen gjorde hon det på Instagram, och hon kommer fortsätta att använda sociala medier för att göra sporten mer jämlik och mindre sexistisk. #changetheconversation är hennes mål och hashtag.

– När jag sa till Allicance Wake att det inte var okej blev det ganska stor uppståndelse i övrig media som uppmärksammar wakeboard. Vi har kommit mycket längre i Sverige och inom Svenska vattenskid- och wakeboardförbundet är detta en icke-fråga. I mitt förbund är jämlikhet en självklarhet, men jag tävlar mycket internationellt, mycket i USA. Extremsport är en svår värld för tjejer. Den är tyvärr väldigt utseendefixerad och det är sällan extremsportmedia väljer att ”highlighta” tjejer.

Caroline – som bland annat har fyra EM-guld på meritlistan – berättar om situationen inom wakeboardvärlden på sin hemsida.

– Tyvärr är inte livet som professionell wakeboardåkare alls som jag hade föreställt mig, sammanfattar hon.

”Slog till mig på rumpan”

Caroline Djupsjö berättar om en skev kvinnosyn, att ledande Wakeboarding Magazine länge anordnade tävlingen ”Miss Wakeboard” (”De tar inte atleter till den tävlingen, utan snygga tjejer. Vissa av dem har aldrig åkt wakeboard”) och att en domare trakasserat henne vid två olika tävlingstillfällen.

– Han gick förbi och slog till mig på rumpan. Jag blev riktigt förbannad och sa till på skarpen, men han skrattade bort det. Vid en annan tävling gjorde samma domare samma sak. Det kändes så otroligt kränkande. Jag var dum som inte anmälde honom.

Carolines upprop blev till en film

I världscupen slåss tjejerna om drygt hälften så mycket prispengar som killarna, och skillnaden när det gäller sponsorintäkter kan vara större än så.

– Jag hade ett lönesamtal med en före detta partner som sa att jag tjänar bra för att vara en kvinnlig idrottare. ”För att vara idrottare, då?” frågade jag. ”Det är skillnad med manliga idrottare, ”Carro”, fick jag till svar. Det kändes inte okej, för under samtalet hade jag påpekat att jag gjort bättre tävlingsresultat och fått mer exponering än många män. Det ska inte baseras på kön, säger hon.

Normaliseringen ett problem

Enligt Caroline Djupsjö är normaliseringen den kanske största förklaringen till de stora skillnaderna mellan könen, inte bara när det gäller wakeboard. Tjejer får tidigt lära sig att kvinnor har sämre betalt och sämre förutsättningar, och många accepterar det.

– Vi har vuxit upp med att det ska vara en sådan behandling. Ingen har ifrågasatt det – men det har jag börjat göra. Det är helt rätt i tiden att belysa de här frågorna. Fler tycker som jag och det är ett problem som behöver lyftas. Många använder argumentet att det är färre kvinnor som idrottar. Om man vänder på det, då? Om män och kvinnor haft samma förutsättningar från början, hade antalet ökat då? Många tänker inte på det sättet.

Sänder budskap till yngre

Nu vill hon att fler kvinnliga idrottare höjer rösten för att få till en förändring. Hennes första men knappast sista inlägg i debatten har fått stor spridning och blev startskottet till en film, där ett antal världsåkare sänder ett budskap till yngre kvinnliga utövare.

– Det har startat en diskussion globalt och jag har fått otroligt mycket stöd, berättar hon.

Hur ska du jobba vidare med de här frågorna?

– Först om främst vill jag få unga tjejer och nuvarande kvinnliga idrottare att inse sitt värde, att det inte behöver vara så här. Det är först när vi börjar ifrågasätta hela systemet som vi kan ändra på det.

Hur ska du gå vidare rent konkret?

– Med mina nuvarande samarbetspartners och förbundet i ryggen så jobbar jag med något stort. Jag kan inte berätta mer just nu, men håll ögonen öppna i sommar. Det är dags att ”change the conversation”, säger Caroline Djupsjö.

ARTIKELN HANDLAR OM