Mardrömmen som hotar skidsporten

Foto: Matthias Schrader/AP/TT
Snöbrist blir ett allt större problem. Arkivbild.
SPORTBLADET

Snön försvinner.

Enligt en ny forskarstudie kommer vintertäcket att minska med upp till 70 procent till sekelskiftet.

– Det är skidsportens största utmaning, säger Niklas Carlsson, vd för VM i Åre 2019.

De schweiziska Alperna hade i fjol sin snöfattigaste december sedan mätningarna började göras för över 150 år sedan. Julen 2016 var den tredje i följd som målades i en grå snarare än vit färgskala i vintersportlandet.

Snöbristen är ingen slump.

I veckan publicerade snö- och lavinforskare från två schweiziska lärosäten en rapport i tidskriften The Cryosphere, där de varnar för att de snötäckta områdena i alplandskapen kan minska med 70 procent fram till nästa sekelskifte.

Även om människan förmår begränsa den globala uppvärmningen till två grader Celsius över den förindustriella genomsnittstemperaturen – målet i Parisavtalet – kommer snöförlusterna enligt forskarna att bli stora: 30 procent.

"Går åt fel håll"

På lång sikt hotar utvecklingen skidsporten, och intresset för den.

– Det går åt fel håll. Det kan man lätt se genom att vara på glaciärerna. Det är helt klart en stor utmaning. Vi måste ha snö där folk bor. Det är det som inspirerar till att åka skidor, säger Niklas Carlsson, vd för Åre-VM 2019.

På kort sikt är snöbristen inget problem, i alla fall inte i Åre. Carlsson är övertygad om att det blir goda förhållanden om två år när VM flyttar till Sverige.

– Med den kyla som vi i regel har i Åre i februari tror jag att vi har alla förutsättningar att få till det bra. Vi kommer att ha bra sportsliga förhållanden, säger han.

Snötillgången under VM i S:t Moritz har varit tillräcklig tack vare relativt riklig nederbörd i januari men underlaget har diskuterats – inte minst efter herrarnas kombinationsslalom då flera av toppåkarna tycket att det var för mjukt.

Arrangörsstaben för Åre-VM har varit på plats för att studera hur schweizarna har jobbat med snön.

– Hur jobbar de med vatten? Hur jobbar de för att förbereda snön? Snö är i mångt och mycket ett levande material. Det är väldigt många faktorer som påverkar och det är väldigt komplext. Sedan ska man veta att underlag är också en smaksak. Vissa vill ha hårt och andra vill ha löst, säger Niklas Carlsson.

"Har inte Anja"

För Åre är det snarare publiken än snön som är den stora utmaningen. Organisationen siktar på 10 000 åskådare per dag. Totalt skulle det innebära 110 000, 45 000 fler än 2007.

Åskådare lockas bäst med inhemska framgångar.

– Det ser man väldigt tydligt även här, med de medaljer Schweiz tog med en gång. Vi har inte Anja 2019. Hon var en otrolig tillgång 2007 (när hon tog tre guld). Det kommer att bli tufft för Sverige att konkurrera om medaljerna första veckan. Kajsa (Kling) har inte varit riktigt i slag här men det hoppas jag att hon är 2019. Om Kajsa, som är från Åre, skulle leverera skulle betyda otroligt mycket för oss, säger Carlsson

Åre-åkaren Kajsa Kling.

TT: För biljettförsäljningen?

– För alla delar. Stämningen, atmosfären... och för att sälja biljetter.

ARTIKELN HANDLAR OM

Alpint