Ex-förbundskaptenen: Ja, jag är bekymrad

avKristoffer Bergström

Foto: Arne Forsell / © Bildbyrå n
Thomas Jansson.

Svensk simning borde stå i skamvrån.

Det hävdar förre förbundskaptenen Thomas Jansson och hänvisar till en egen uträkning som visar hur vi halkar efter.

– Värst är att jag inte hör några riktiga varningsklockor, säger han.

Sedan 80-talet har svensk simning burits upp av ett eller två par starka axlar. Numera tillhör de inte Holmertz, Frölander eller Alshammar utan en 24-åring från Haninge.

Sarah Sjöström har sett till att medaljerna har fortsatt trilla in, men hur går det i hennes bakvatten?

På fredag börjar långbane-EM i Glasgow och i den svenska truppen kryllar det varken om medaljhopp eller givna finalister. Thomas Jansson, förbundskapten mellan 2004 och 2010, ställer i Simpodden Hultén och Jansson en dyster diagnos över vår landslagssimning.

”Kanske väl uppkäftigt...”

Jansson, som kommenterar mästerskapet för Eurosport, har utgått från de europeiska simmarnas årsbästan och kommit fram till följande:

– Killarna och tjejerna simmar sammanlagt 34 grenar på EM. Om man tittar på de 25 bästa tiderna för året på de distanserna finns sammanlagt 850 positioner att kämpa om.

– I 18 av 34 grenar saknas svenskar på topplistan. I övriga finns 21 svenska namn.

– 21 positioner av 850 möjliga är 2,5 procent, vilket är marginellt mer än andelen svenskar i Europa (1,4 procent).

Det duger inte för en nation med god simkunnighet och förhållandevis många simhallar, menar Jansson. I podden påstår han att det svenska simförbundet borde utse en krisgrupp men ”står i skamvrån för att de saknar sjukdomsinsikt”.

– Det kanske var väl uppkäftigt sagt, men vissa frågor hamnar inte i fokus som de borde. Vi genomförde ett ganska skralt svenskt mästerskap, om man tittar på vad som krävdes för final och medalj, säger han.

Hur rimmar dina siffror med vår självbild av svensk simning?

– Jag tror att den rimmar illa. Många tror att vi är bättre än statistiken visar.

”Vi bärs upp av Sarah”

Den tidigare simledaren pekar ut tre problemområden: Toppsimmarna är i för dålig form när de tävlar, vilket både är slöseri med resepengar och borkastade chanser att få matchas mot eliten. Därtill tävlar de för lite inpå mästerskapen. Punkt tre är att ungdomar stannar i utvecklingen någonstans vid 16–17 års ålder.

- Den punkten är allvarligast: vi rusar för fort i början, med för många pass, och så planar kurvan ut när den borde öka väsentligt. Det är inte bra. Det är inte brist på talanger, det är brist på kunskap om hur vi utvecklar dem.

Du är en del av simfamiljen. Varför säger du såhär utåt?

– För att jag är bekymrad över vart det här tar vägen. Vi bärs upp av Sarah på ett sätt som är än mer markant än när vi bars upp av Anders, Lasse eller Therese. Vi är än mer sårbara. Den internationella kartan växer, så vi måste utvecklas snabbare om vi ska ta positioner. Då måste man kunna vara bekymrad även om man är mitt i smeten.

GRATIS! Ladda ner Sportbladets app i iPhone & Android.

ARTIKELN HANDLAR OM