Skönt att Tornberg klev in i handlingen

SPORTBLADET

Jonathan Jeppsson: Märket efter örfilen sitter kvar ett bra tag

Det låg ute som en streamer längst ner i bild under damkronornas final i går: ”Ska Tre Kronor lägga sig i matchen mot Slovakien? Gå in och rösta”.

Den bisarra frågeställningen var sjösatt av Bengt-Åke Gustafsson himself, som i en tv-intervju i pausen pratade lite svävande om fördelen med att möta Schweiz i kvartsfinal och funderingar på att kanske ”göra en bra match och spela 0–0”.

Att höra en förbundskapten i tv öppet resonera om en läggmatch i ett OS är något snudd på oerhört.

Det kändes som en slutgiltig bekräftelse på att en annan tid är här. Det är en ny tid där det inte bara gäller att vinna längre, utan att vidta sina mått och steg för att maximera vinsten och minimera riskerna. Det är idrott som en sorts pensionssparande.

Och jag kanske är blåögt naiv men jag kan inte föreställa mig att man resonerade så för, tja, säg bara 15 år sedan.

I alla fall så var det inget man skyltade med offentligt.

Och ändå satt man där i soffan i går och tänkte att ”å ena sidan” och ”å andra sidan”. Man vred sina händer. Man stod mellan hötapparna. Man kammade sin tvättade hals.

Därför var det skönt när Johan Tornberg med emfas klev in i handlingen. ”Jag skulle vilja se det, jag skulle vilja se när Bengt-Åke går in till Foppa och säger: Nu ska du förlora mot Schweiz! Det skulle inte se bra ut!”, röt SVT-experten.

Det var ett tydligt exempel och för mig en nyttig örfil. Märket den lämnade efter sig hoppas jag sitter kvar ett bra tag.

Wikegård låter rätt rolig när hans röst blir sådär pipig när han säger ”Nejnejnejnejnej!”.

I pausen slog jag över till Aktuellt i tvåan. Där pågick de sedvanliga bränningarna av danska flaggan i några stater i Mellanöstern. Men när jag tittade närmare så såg jag att det faktiskt inte var den danska flaggan, utan Jan Rippes slip-ovrar som brändes. Och mycket riktigt satt Rippe i studion i någon sorts Higginskofta i stället.