När Cirkus Cykel kom till byn

SPORTBLADET

Sportbladet mitt i kaoset i franska alpbyn: Finns inget större

1 av 3 | Foto: UPPFÖR KOSTIGEN Cirkusen med cyklister, följebilar och souvernirförsäljning dundrade förbi den lilla alpbyn Le Grand Bornand i går.

LE GRAND BORNAND

På morgonen rullar 150 lastbilar och servicebussar in i Le Grand Bornand.

Några timmar senare kommer publiken och den lilla alpbyn förvandlas till en sagolik skådeplats.

Välkommen till Tour de Kaos.

En 64-årig man avled efter att ha fallit 40 meter ner från en bergstopp under onsdagens etapp av Tour de France.

I onsdags - när bergstempot upp till de l"Alpe-d"Huez avgjordes - kantade uppemot en miljon åskådare den drygt milslånga slingan upp till toppen.

I går var siffran något liknande.

Etappen mellan Bourg-d"Oisans och Le Grand Bornand - ansedd som årets tuffaste i Tour de France - är drygt 20 mil lång och vägkanterna myllrar av förväntansfulla åskådare redan timmarna före start. Vissa tältar för att få bästa plats, andra sover under bar himmel och sedan finns det en tredje kategori entusiaster i dikeskanterna.

Folket som festar.

Dygnet runt.

- Det finns ingenting större än det här. Vilken enskild tävling kan mäta sig med touren vad gäller publiktillströmningen? Nej, det här är det absolut största man kan vara med om, säger Eric Rosset, turistansvarig i Le Grand Bornand.

"Målgången är något extra"

Normalt bor 2 148 invånare i den pittoreska alpbyn, men i går morse exploderade plötsligt lugnet.

Då kom Tour de France till byn.

I gryningen dundrade en jättelik konvoj av lastbilar och servicebussar in i dalen och då vardet bara själva arrangemanget som kom.

Sekretariat, läktare, korvkiosker och souvernirbutiker smälldes upp på ett par timmar och då satte den stora kommersen i gång.

Och publikfloden.

- Det är helt otroligt egentligen. Tidigare har vi haft två starter här, men att vara värd för en målgång i touren är någonting alldeles, alldeles extra, säger Eric Rosset till Sportbladet.

Att det över huvud taget fungerar är obegripligt. Vägen upp till Le Grand Bornand - och själva målet - är ingenting annat än en asfalterad kostig. Den är smal, den är krokig och framför allt brant.

Fem timmars väntan

Tusentals tutande bilar trängs, cyklande åskådare åker slalom mellan fordonen - med livet som insats, vad trodde ni? Och överallt går det människor med ryggsäck, flaggor och välfyllda flaskor i nävarna.

Oftast öl.

- Vi kommer nog att tjäna mer pengar under den här dagen än under hela säsongen i övrigt. Ändå ska man komma ihåg att det här är en relativt stor skidort, säger Eric Rosset.

Det är fem timmar kvar till det att amerikanen Lance Armstrong och de övriga cyklisterna ska svischa över mållinjen i Le Grand Bornand. Vid kravallstaketet - på bästa åskådarplats - sitter redan Gabrial Trinidad och hans fru Carol från Austin, Texas, på medhavda stolar och väntar på ögonblicket när etappen avgörs.

Det är 35 grader varmt och klimatet är nästintill outhärdligt.

- Varför klaga? säger Gabrial när Sportbladet frågar om det inte är för varmt.

- Vi är här, mitt i idrottens centrum just nu och sitter bara ett par meter från självaste mållinjen" Kan det bli bättre?

Han och hustrun Carol har precis som i fjol tagit sina besparingar och förlagt sin sommarsemester under Tour de France.

- Det är inte billigt om man säger så, men att få vara på plats är värt varenda dollar, säger Gabrial Trinidad bestämt.

"Varit med från start"

- Vi har varit med från första etappen och vi ska vara med när Armstrong kliver högst upp på prispallen i Paris. Vi var här när han vann för femte gången i fjol, i år är vi här när han gör det för sjätte gången och nästa år tar vi den sjunde.

Men det är inte bara Lance Armstrong som är i paret Trinidads fokus - utan hela stallet.

- Han är den bäste, men vi följer US Postal mest, stallet alltså, och försöker hjälpa alla cyklisterna så gott vi kan, säger Gabriel.

Över huvud taget är det mycket amerikaner på plats. Några meter från Trinidads står paret Eaton, Greg och Maraika, i folkhavet och trängs.

- Det här är första gången för oss, men definitivt inte den sista. Vi är en cykelfamilj och tar oss faktiskt fram under touren på cyklar, som vi har med oss hemifrån, säger Greg.

- Jag vill inte ens tänka på hur ont det kommer att göra i kroppen när allt är över och vi sitter på flygplanet hem.

Svensk stjärna i följebil

Den svenska publiken lyser med sin frånvaro med ett undantag.

Anja Pärson.

Världens slalomdrottning har fått äran att följa etappen mellan Bourg-d"Oisans och Le Grand Bornand i en av följebilarna.

Efteråt berättar hon om resan med skräckblandad förtjusning.

- Det var häftigt, men visst var man rädd ibland. Det gick undan och vi körde om cyklister och motorcyklar, cyklar och motorcyklar körde om oss och när man tittade åt sidan stupade det rätt ner, säger Anja.

- Jag blev tillsagd att inte ha bälte på mig ifall olyckan skulle vara framme och vi skulle tvingas hoppa. Men jag var faktiskt mer rädd att åka genom vindrutan i en krock"

Så äntligen, vid femtiden, dyker förbilarna upp och några minuter senare kommer cyklisterna. Lance Armstrong och Andreas Klöden gör upp om segern i en spurtstrid och amerikanen drar - som alltid - det längsta strået.

Allt är över på bara några minuter.

"Minnena lever kvar"

Ledaren av Tour de France bromsar in, torkar svetten från pannan och ställer sig sedan på prispallen för att på nytt ta emot den gula ledartröjan. Sedan försvinner han in i stallets servicebuss.

Åskådarna börjar packa ihop, korvkioskerna slår igen och alla lastbilar och bussar börjar bege sig från platsen.

Vi skriver den 22 juli 2004 i dagboken.

Dagen då kaoset kom till invånarna i Le Grand Bornand. I dag har lugnet återigen lagt sig i den pittoreska franska alpbyn.

- Vi kanske aldrig mer får en målgång här, men minnena kommer att leva kvar för alltid, säger Eric Rosset till Sportbladet.

Som turistansvarig vaknar han upp till vardagen i dag.

Allt är som vanligt.

En ort för vintersport – och ko-konstens huvudstad

Patrik Thornéus