”Jag är inte avis på den press han har på sig”

Peter Forsberg i stor intervju om Dahlin och OS-guldet 1994

SPORTBLADET

Se allt från OS i Pyeongchang på Kanal 5 och Kanal 9 eller streama på Eurosport.se

GANGNEUNG. 20 år ung förde han Tre Kronor till OS-guld i Lillehammer.

2018 är det en ännu yngre spelare som ska visa vägen.

– Jag är inte avis på den press han har på sig, säger Peter Forsberg om underbarnet Rasmus Dahlin, 17.

Frölundas och svensk hockeys största diamant var inte ens påtänkt när Peter Forsberg med en frimärksförevigad straff hjälpte Sverige att besegra Kanada i OS-finalen 1994.

44-åringen blir ständigt påmind om det där målet och OS-titeln nu när han är i Sydkorea för att jobba som expertkommentator åt Discovery.

Det har han å andra sidan inget emot. Ljusa minnesbilder är inte tunga att bära.

– Det är en fantastisk känsla att titta tillbaka, att vi kunde stå där som segrare efter sista matchen. Det var så nära att vi förlorade mot Kanada. Vi låg ju under i både matchen och straffläggningen, så det är roliga minnen, säger Foppa när Sportbladet träffar legendaren i Kwandong hockeycenter.

”Jag var lite ängslig”

Sedan 1994 har det inte spelats någon ringmärkt hockeyturnering utan NHL-proffs, men nu är det dags igen.

Det har gett utrymme för en annan svensk blivande superstjärna, Rasmus Dahlin, 17.

Det saknas inte paralleller mellan honom och Peter Forsberg trots att de som hockeyspelare har olika positioner.

1994 var du 20 år och hade ett väldigt stort ansvar i truppen. Nu snackas det om Rasmus. Kan du beskriva hur det, som ung och med mycket ansvar, är att gå in i en sådan här turnering? Vad tror du att Rasmus känner just nu?

– I OS 1994 hade jag ändå varit med i landslaget i två-tre år. I stället ska jag väl jämföra med när jag var 18 år och spelade VM 1992. Det kommer jag ihåg. Jag var lite orutinerad och ängslig och försökte ta rygg på dem som var lite äldre och hade varit med tidigare.

Är det ditt bästa tips till Rasmus?

– Ja, men jag hade inte lika mycket media på mig då som han har nu. Det måste vara en jobbig situation, för det är ju inte självvalt att hamna i medierna och scouterna följer varenda byte han gör. Men han ser ut att klara det rätt bra och bryr sig inte så mycket om vad folk tycker och tänker. Han spelar sitt spel och kör på. Dock är det tufft att hoppa in i en OS-turnering. Det är ju inte så att man har tio matcher som inte gäller något. Det gör varje match, för det gäller att ha bra målskillnad i matcherna mot Tyskland och Norge. Nej, det är en tuff situation. Jag är inte avis på den press han har på sig. Jag hoppas att han kan vända det till något positivt och lyckas.

”OAR det största hotet”

Hur ser du på hans framtid?

- Han har ju mycket som en hockeyspelare behöver för att bli bra. Skridskoåkningen, han ser spelet bra.... Jag hoppas verkligen att han kan bli en ny backbjässe för svenska landslaget framöver.

Hur ser du på chansen att svenska folket, precis som 1994, får fira ett OS-guld?

– OAR (Ryssland) är det största hotet. De har ett bra lag på pappret och spelarna spelar tillsammans i klubblagen hemma i KHL. För att slå dem måste man göra en bra match och det gäller inte bara Sverige. Efter OAR är Sverige ett av lagen som kan slåss om guldet, precis som Finland, Kanada, kanske USA, Tjeckien och Slovakien. Vi har några procents chans att vinna guldet.

Vilka tre spelare måste lyckas för att Tre Kronor ska lyckas?

– Målvaktsspelet är viktigt. Fasth (Viktor) måste vara bra när det kommer till kvarts- och semifinaler. Då får han inte ha en dålig dag utan måste vara på topp. Staffan Kronwall har mest rutin på backsidan. Han måste vara fysisk och visa vem som bestämmer. Sedan är det ju bra att ha en målskytt också, och det är väl Jocke Lindström som ska göra målen när matcherna står och väger. Ja, Skellefteå-kedjan är viktig. Oscar (Möller), Pär (Lindholm) och Jocke känner varandra väl och jag hoppas de får en bra turnering.

Vem av spelarna vill du se som frimärke efter finalen?

– Fredrik Pettersson har ju redan hängt en straff som skulle ha kunnat bli till frimärke. Förhoppningsvis har han ytterligare en specialare i bagaget om det blir straffar i en final, säger Peter Forsberg.

”Jag hatar Kanada för att...”

Den störste av alla stora svenska hockeyspelare trivs i rollen som expertkommentator och har redan hunnit dela ut verbala tacklingar till finländare och kanadicker.

– Jag måste ju vara ärlig och säga vad jag tycker och tänker. Jag hatar Kanada för att de alltid hittade ett sätt att vinna. Det är inte så att jag hatar kanadicker men jag gillade inte att förlora mot dem i finaler, kan jag säga. Jag har förlorat två VM-finaler mot Kanada trots att jag tycker att vi var bättre. De har något i sig... Ja, kan de inte spela ut motståndarna börjar de göra andra saker och ser till att de är med i matcherna i alla fall. Och att Finland spelar lite fulare än vi svenskar tror jag att alla är överens om. Sedan är det kanske fel att det är jag som säger det, som Kimmo Timonen sa. När det handlar om att spela fult, eller fysiskt, låg jag nog över snittet. Jag känner Kimmo ganska väl, så det var ganska roligt. Samtidigt säger jag inte att det är negativt att spela fult. Jag älskade att spela med personer som hade den där lilla ”edgen”, om man behövde crosschecka, slasha eller smälla på någon.

Är det roligt att retas och provocera nu när du inte är tacklingsbar?

- Ah, jag vet inte. Jag brydde mig inte så mycket på isen heller om vem jag smällde på. ”Nu ska jag köra över honom och göra det bästa för att vi ska vinna”. Fast i den här åldern skulle jag inte vilja hamna i bråk. Jag är inte i någon slagskämparform för tillfället.

Hur ser en normal arbetsdag ut?

– Vi träffas på kontoret några timmar före match, får lite smink och hjälp med kläder. Sedan läser jag på, går igenom körschemat och ser till att vara beredd när matchen börjar. Det är ganska långa dagar och när det är matchdag kan jag förstå att det blir sju-åtta timmar. Det är värre när det går fyra timmar för att göra en sak på en kvart till det stora programmet. Då blir jag lite frustrerad.

Sonen längtar efter hockey

Du har familjen med dig i Sydkorea. Har ni hunnit göra någon rolig utflykt eller något sådant?

– Ja, vi har sett lite av staden, hittat ett lekland och brukar gå omkring på beachen. Den äldste sonen har inte sett någon hockey än men nu ska han få se lite matcher och andra event. Han är supersugen på att se hockey, både damer och herrar.

Vad betyder det att du har familjen på plats?

– Det passar väldigt bra. Jag förstår dem som sitter i studion och jobbar 24–7 men jag är lite ledig emellanåt och hinner träffa familjen. Det är kul att de är här, även om jag och fästmön brukar resa emellanåt. De är här till den 19:e, tills det drar ihop sig till kvartsfinal.

Har du hunnit titta på några andra idrotter?

– Bara på tv, så jag ser fram emot att se damernas stafett. Sedan tänkte jag se lite andra idrotter, men det är väldigt svårt att få biljetter till konståkningen. Jag är på kanalen om biljetter, för det vore kul att se, säger Peter Forsberg.

Här är Tre Kronors trupp till OS 00:41
ARTIKELN HANDLAR OM