”De skulle döda både mig och min familj”

Tennistalangen Daniel Windahl slutade – på grund av hoten

avJesper Spanne

SPORTBLADET

Daniel Windahl jagades av flera olika matchfixare samtidigt.

Till slut blev hoten så frekventa att han avslutade sin tenniskarriär – trots att han var en av Sveriges största talanger.

– När jag var sjutton började hoten eskalera, då skulle de döda både mig och min familj, säger det förre detta tennisproffset.

Daniel Windahl kväver en hostning i armen och går för att ta emot ett paket till padelcentret i Uppsala. Han är inne på dag sju av penicillinkuren. Den gänglige 22-åringen, med rötterna i Helsingborg, flyttade till Uppsala för att satsa fullt ut på den explosivt utbredande racketsporten padel. Nu går Sverigeettan en kamp mot klockan för att hinna tillfriskna i tid till VM i Paraguay, som spelas i slutet av oktober.

Men egentligen var det inte padel som Daniel ville vara bäst på. För bara några år sedan var han en av Sveriges största tennistalanger. Som ung reste han landet runt tillsammans med den jämnårige Elias Ymer och sopade mattan med tennis-Sverige.

– Jag gick till final hela tiden. Från att jag var tolv till sexton dominerade Elias Ymer och jag. Vi möttes alltid i singelfinalen och sen spelade vi dubbelfinalen tillsammans efteråt.

Foto: NAINA HELEN W. JÅMA
Daniel Windahl jagades av matchfixare och valde till slut att avsluta tenniskarriären.

Talangen spåddes en lysande framtid och var ett ljus i mörkret för den vinstsvultna tennisnation Sverige blivit efter att Robin Söderling lagt racket på hyllan. Redan som femtonåring började Daniel resa runt på Futuretouren, den lägsta nivån av ATP, för att samla poäng och klättra i ranking.

– Efter ett tag började jag resa väldigt mycket ensam. Även om man känner några andra spelare så bor man själv, man äter själv, tränar själv.

Snart skulle en annan påfrestning komma att tränga in i Daniels tennisvardag. Efter matcherna på touren började okända människor skicka meddelanden till honom.

– När jag var sexton började tråkiga meddelanden trilla in. Då hade jag tagit mina första ATP-poäng, börjat slå lite bättre spelare och blivit ett namn i Sverige.

Daniel uppskattar att han fick meddelanden vid minst 60 procent av turneringarna han spelade.

– I början var det ”du är sämst” och ”min mormor är bättre än dig”. Men när jag var sjutton började hoten eskalera. Det ökade i mängd och blev grövre meddelanden. Då skulle dom döda både mig och min familj, säger Daniel.

Foto: PETTER ARVIDSON / BILDBYRÅN
Daniel Windahl tillsammans med Elias Ymer.

”Jag var en sån spelare de ville ha fatt i”

Personerna som kontaktade Daniel hade satsat pengar på hans matcher. Till en början skrev mest personer som i affekt tog ut sin ilska för att resultatet i matchen inte gått deras väg. Men i takt med att Daniel spelade fler matcher, började också organiserade matchfixare att höra av sig.

– Jag var en sån spelare som de ville ha fatt i. Jag kunde slå bättre spelare, såna som var rankade 200. Samtidigt kunde jag förlora mot lite sämre spelare. En sån spelare är attraktiv för matchfixarna. Det behöver inte se misstänkt ut om man förlorar.

Det blev mer regel än undantag att erbjudanden trillade in i inkorgen innan matcherna. Det handlade om alla möjliga typ av mutförsök.

– Det var flera matchfixningsorganisationer som hörde av sig samtidigt. Oftast var det på Facebook. En gång skrev en italiensk tjej med fejkprofil. Hon ville
erbjuda mig 70 000 kronor för en match, plus poserande bilder. Hon skrev även namn på andra tennisspelare som accepterat erbjudandet och var ”jättenöjda”.

Foto: NAINA HELEN W. JÅMA

Senare fick Daniel veta att många spelare fått samma meddelande och att Tennis Integrity Unit kunde fälla en av spelarna som namngavs i det meddelandet. Trots det omoraliska och riskabla i att fixa en match, for tankarna genom Daniels huvud.

– Moralen ställdes på sin spets. Ska man åka runt och vinna 15 000 kronor per år, när man kan få 70 000 kronor för en match? Jag visste ju vad som var rätt och fel. Men samtidigt... Det är svårt. Jag förstår att det finns många som säger ja.

Daniel beskriver situationen som att han kände sig väldigt ensam.

– Jag ville inte göra det större än vad det var, så jag berättade inte öppet om det, utan anmälde bara till den turneringsansvariga, som tennisspelare är skyldiga att göra. Men mellan spelare pratade man inte högt om
matchfixning. Jag valde bara att gå till den turneringsansvariga hela tiden, när jag fick erbjudanden.

Trots skyldigheten att anmäla mutningsförsök, hävdar Daniel att många tennismatcher är manipulerade. Matchfixarna är många, spelarna är många. Matcherna tar aldrig slut. Trots tennisvärldens rigorösa ansträngningar för att minska matchfixningen är det ett stort antal matcher som aldrig blir föremål för utredning, eller har konkreta bevis.

– Det var matcher man tyckte var underliga. Bland annat när jag spelade en dubbelmatch i Sverige. Då mötte vi ett par där en av spelarna uppträdde jättemärkligt hela matchen. Han gjorde luftsvingar i smashen och drog sina returer rakt ut i skynket ibland. Senare blev den matchen anmäld, säger Daniel.

Foto: NAINA HELEN W. JÅMA

Futuretouren är särskilt attraktiv för matchfixarna. Spelarna på ATP-tourens lägsta nivå tjänar i regel dåligt och utövarna är ofta väldigt unga. Samtidigt reser många spelare runt ensamma och försöker få livspusslet som tennisspelare att gå ihop.

– Det är en utsatt grupp. Man förstår varför de tar kontakt med unga spelare, och man förstår varför de unga spelarna nappar. Tänk en spelare som inte har några pengar, som åker runt på futuretouren och får 70 000 kronor för att förlora en match. Det är klart han är villig att ta det. Att spela in en sån summa skulle ta månader. Många spelare ser det som en investering.

”Fick ett meddelande där det stod att jag skulle dö”

Daniel stod emot trycket och hoten länge. Men en händelse i Polen fick honom att börja fundera över sin tennissatsning. Om det var värt att fortsätta.

– Jag var i Polen och spelade. Innan matchen tog en person, som var ett sändebud, tag i mig och sa ”du får 7 000 euro om du lägger dig”. Jag skakade på huvudet och sa ”no, no, sorry”.

Daniel spelade klart matchen och vann 6-0, 6-1. Efteråt fick han ett meddelande där det stod att han skulle dö.

– Jag kände mig inte så säker då, ensam i Polen. Jag gick till den turneringsansvariga och berättade allt, sedan åkte jag hem. Kunde de skicka ett sändebud att försöka muta mig, kunde de väl skicka ett sändebud att döda mig. Det var så jag kände.

Det var droppen, menar Daniel:

– När jag kom hem från Polen tog jag en paus från tennisen. Jag hade utvecklat en ångest när jag var på banan. Jag mådde dåligt.

Under pausen från tennisen började han spela padel, för att fylla tiden. Det fick honom att långsamt känna glädje igen. Men det var ett svårt beslut att lägga ner tennisen, som han satsat på sedan han var barn.

– Några månader efter turneringen i Polen gjorde jag ett försök till med tennisen. Men så fort jag började resa igen på touren, så började det om. Det kom meddelanden hela tiden. Då kände jag ”nu skiter jag i det här och satsar på padel”.

Tennissporten har länge arbetat för att stävja matchfixningen. Trots avancerade system för att upptäcka matchfixning och hårda straff mot spelare som riggar matcher, fortsätter manipulationen. Daniel menar att en åtgärd vore att höja prispengarna.

– Sedan är det bettingindustrins ansvar, att inte tillåta spel, på typ futurekval. I ett sådant kval kan ju vem som helst spela, du kan se en trettonåring där. En trettonåring som blir erbjuden pengar för att förlora?

ARTIKELN HANDLAR OM

Tennis

Spel