Dåraktiga beslut kan bli svensk fotbolls ragnarök

1 av 2 | Foto: huvudbry Lars-Åke Lagrell kan i framtiden ligga sömlös över svensk fotbolls ekonomi efter alla arenabyggen. Krönikören ser likheter med ett CNN-reportage om att finanskrisen i Grekland började med satsningarna inför OS i Aten 2004.
SPORTBLADET

Snart har vi sett nog:

Gravallvarliga män som pratar gravallvarligt om sport i tv och så kommer nån dåre in och ser ut som Niklas Wikegård och säger nåt dumt och sen är allt grav­allvarligt igen.

Veckans hjälte är Daniel Nannskog – han bröt mot alla regler. Till och med de som ingen ens hunnit skriva.

Daniel Nannskog är känd i Norge.

Mer känd än i Sverige.

Hans syrra var med i ”Sikta mot stjärnorna”. Hon var bra. Daniel själv blev en stjärna i Norge efter att ha varit en medelmåtta i Sverige.

Det var så på den tiden – svensk klubbfotboll var bättre än norsk.

Nu har han ju fått en roll i talk­showen ”Torsdag kveld fra Nydalen”

i norska TV2. Nannskogs egen lilla minishow heter ”Garderobeprat” – ungefär ”Omklädningsrumsprat”.

Och Nannskog klarar av det omöj­liga.

Han klarar av att 2011 bryta mot tabun. Jag är imponerad.

Han är sexistisk, han talar klarspråk, han är äcklig, han är brutalärlig, han är ett svin och en mansgris.

Hans gäst är norska programledaren Christian Strand. Han får svara på den ena frågan vulgärare än en andra. Det är vansinnigt roligt.

Ge Nannskog en egen show i svensk tv. Om nu nån chef vågar.

Eller låt honom ta över Fotbolls­galan. Om Lagrell vågar.

Daniel Nannskog är den siste anarkisten. En svensk-norsk Ali G. Att se honom driva med Norge är som att se Ali G på drift i USA. Äntligen en äkta dåre i tv. Det var på tiden.

Och framförallt; se klippet på you­tube.

Lyssnade på Horace ”Jag idkar inte Facebook” Engdahl i radion när han berättade om sin nya bok ”Cigaretten efteråt”.

Han berättade om ett cigarettmärke som till och med gjorde reklam för att vara just cigaretten efteråt. Efter samlaget, alltså. Han hade frågat runt och förlaget hade frågat runt – utan att man kunnat ta reda på vad märket hette.

Chefshuvudena rullar

Namnet var sålunda en gåta.

Hade man frågat mig kunde jag berättat att det hette Saratoga.

Sånt glömmer man inte från sin pubertet.

Däremot var det ingen som ville röka Saratoga med mig.

Ni minns kanske att jag rapporterade om ett CNN-reportage som slog fast att den grekiska krisen började med OS i Aten 2004.

För många dyra projekt, för många ofinansierade byggen, för många skulder, för få intäkter, för oseriös affärsidé. OS lämnade enorma kratrar i Greklands ekonomi.

Jag kan inte undgå att tänka på det när jag läser journalistiken kring de nya skrytbyggena av arenor i Sverige.

Miljarderna rullar.

Chefshuvudena rullar redan – i en del fall.

När Nya Söderstadion började byggas för två miljarder spänn rullade bollen plötsligt åt fel håll för Hammarby och för några dar sen såg det ut som om arenan skulle husera ett lag i Supertvåan, eller vad nu den serien kan heta.

För att om möjligt uppnå anständig affärsnivå tvingades kommunen som byggt arenan bjuda in Djurgården till praktiskt taget nollhyra, samma öde som drabbat Svenska fotbollförbundet när man mer eller mindre tvingades b-e-t-a-l-a för att få AIK att välja nya nationalarenan som hemmaplan.

Konkurrens är bra – för kunder, men stundtals ytterst ansträngande för producenter. Och all vet att Globen går med 60 miljoner kronor i förlust om året redan nu.

Lars-Åke Lagrell säger nu att han möjligen kommer att ligga vaken många långa nätter efter pensioneringen och grubbla på ekonomin kring nya national­arenan.

Monstret sänkte NY

Kanske anar han redan nu en Lagrellsk krater i förbundets en gång så trygga ekonomi.

Och förbundets arenachef Sune Hellströmer har börja prata om att sätta upp operor på arenan. Gosh. Jag föreslår i så fall ”Ragnarök”.

Veckans största upp­levelse var annars att se och höra om Jonas Gustavsson i nordamerikansk tv när han räddade ett friläge från Jaromir Jagr.

– Jagr interception – what a save by The monster. T-h-e  M-o-n-s-t-e-r, skrek kommentatorn i falsett i en minut. Begreppet Monstret har verkligen slagit igenom i NHL.

Och sen knäckte han Rangers av bara farten.

När jag såg stylade bilden på kvinnorna som skulle tävla om damtennisens slutspel i Istanbul så såg man ju tydligt att det bara var en som kunde bära en snygg festblåsa.

Vem? Sharapova, så klart. De andra såg ut som damfotbollsspelare som hade förirrat sig in på Fotbollsgalan i nyktert tillstånd.

För övrigt var finalen i rugby-VM fantastisk. Från hakan till slut­sekunden.