Mejla

Robert Laul

Laul: Slutdiskuterat – men guldstriden oviss

Publicerad:
Uppdaterad:
Foto: BILDBYRÅN

MALMÖ. Fotbollen segrade på Swedbank stadion, och 2016 är Malmö FF ett bättre fotbollslag än IFK Göteborg.

Om den saken är det slutdiskuterat nu.

Malmös guldstrid med IFK Norrköping dundrar däremot vidare med fortsatt ovisshet.

Sportbladets Robert Laul.

Det unika med det historiska mästarmötet Malmö FFIFK Göteborg är inte bara föreningarnas kamp i toppen av maratontabellen eller den jämna SM-guldduellen (18–18).

Nä, det som år efter år får denna match att vibrera likt läktarna på Swedbank vibrerade i kväll, det som skiljer den från Stockholmsderbyn och andra allsvenska stormatcher, är att MFF och Blåvitt alltid spelar för guld eller Europaplatser. Övriga stormatcher kan lika gärna handla om att undvika nedflyttning för något av lagen eller ett avbrott i en mittenlunk.

Okej, det går säkert att gräva fram något undantagsår där varken Malmö eller Göteborg funnits med toppstriden men de är inte särskilt många i modern tid.

Samma förutsättningar

2016 slåss Malmö FF om guldet medan IFK Göteborg flåsar AIK i nacken om den för föreningen så viktiga tredjeplatsen som ger Europakval.

Sådana var förutsättningarna innan kvällens möte på Swedbank stadion.

Sådana skulle förutsättningarna vara efteråt oavsett hur det slutade.

2016 är det inte Blåvitt som är MFF:s problem i allsvenskan, MFF:s största problem är regerande mästarna IFK Norrköping (som la ribban genom att besegra Jönköping Södra med 5-1 i helgen).

Kvitto på aktuellt styrkeförhållande kom direkt på avspark: Jakob Ankersen tacklade omkull Anton Tinnerholm, Sören Rieks bjöd Anders Christiansen på en lufttur. Det övertag Malmö hade i startelvskvalitet försökte Göteborg jämna ut med aggressivitet.

Att se vilket lag som var vilket var inte svårt: Serieledaren tog sig framåt genom bollinnehav där allsvenskans klokaste centrala mittfält (Christiansen/Kofi Adu) är en nyckel medan tabellfyran spelade långt för att vinna andrabollar och attackera med fart.

När gästernas inledande aggressivitet stillades efter en kvart kunde Adu i lugn och ro lobba bollen över en hälstående och offsidevinkande Blåvitt-backlinje, Alexander Jeremejeff (en axel på fel sida) släppte snett inåt bakåt och där stötte forwardskollegan Markus Rosenberg bollen i mål via John Alvbåge.

Så länge Rosenberg...

Malmö FF har sålt målkungen Vidar Kjartansson till Israel och assistmaskinen Magnus Wolff Eikrem var avstängd i kväll men så länge Rosenberg är med är MFF fortsatt sylvassa framåt (plus att i den mer targetinriktade Jeremejeff får MFF ett anfallspar som spelartypsmässigt påminner om Rosenberg/Kiese Thelin).

Just det här blev väldigt tydligt: Så fort IFK Göteborg gick ner i aggressivitet blev de straffade. Varje litet misstag eller tveksamhet utnyttjades skoningslöst av firma Rosenberg/Jeremejeff (som upprinnelsen till 2-1 där Emil Salomonsson sparkade hål i luften i eget straffområde eller vid Rosenbergs 3-1 där båda IFK:s mittbackar avvaktade).

Missförstå mig inte nu.

Malmö FF vann inte den här matchen på Blåvitts misstag, de vann matchen på en högre kvalitet, från Johan Wiland i eget mål fram till det nykomponerade anfallsparet.

– De har en högre skicklighetsgrad i ett antal situationer offensivt och defensivt, som IFK-tränaren Jörgen Lennartsson sammanfattade det.

IFK Göteborg hade ett utmärkt läge att komma från Skåne med poäng, det var efter paus, när Blåvitt rivstartade och MFF:s försvarskris fick ett ansikte i vänsterbacken Behrang Safari som fick flytta in som mittback (!) när Franz Brorson tvingades kliva av med ljumskproblem.

Tvingas slita hårt för målen

Till slut blev situationerna för många framför Johan Wilands mål men 1-1-kvitteringen symboliserade samtidigt hur hårt Göteborg får jobba för målen: Det var ett dråpligt självmål där Kári Árnason nickade bollen i ryggen på lagkamrat Jeremejeff i samband med en hörna.

I längden räcker det inte, särskilt inte mot ett lag som Malmö FF.

MFF vann med 3-1, fansen sjöng, hemmaklacken genomförde en bengalprotest, på nätet talades det som vanligt om domarmisstag men som helhet var det här förstås en välkommen seger för fotbollen jämfört med det fullständigt kaotiska mötet i Göteborg i våras.

Den matchen spelades aldrig klart utan slutade med en 3-0-skrivbordsseger till Malmö FF.

I dag blev det fotboll i 90 minuter plus tilläggstid, en fotbollsmatch som höll hög allsvensk klass i allt från inramning till tempo till närkampsspel till forwardsprestationer där Malmö vann ungefär lika komfortabelt igen.

avRobert Laul

Publicerad:
ARTIKELN HANDLAR OM