Rörelser i dressyr från lätt till svår klass

SPORTBLADET

Ryggning

Vid ryggning skall hästen trampa rakt bakåt med krökta bakben. Ryggningen skall vara taktmässig vilket innebär att hästen flyttar sina fötter diagonalt med två tramp. Hästen skall gå villigt bakåt, men den får inte gå överilat. Ryttaren skall sitta rakt över hästen med skänklarna något tillbakadragna och ha en mjuk förbindelse med hästens mun. Hästen skall gå på tygeln under hela ryggningen, men när det gäller unga hästar är det inte så viktigt utan det är då viktigare att den trampar taktmässigt och går rakt bakåt utan att svänga ut med bakdelen.

Framdelsvändning

Tidigare var det så att innan framdelsvändningen påbörjades skulle hästen ha gjort halt, numera skall framdelsvändningen ridas i skritt. Vid framdelsvändning skall hästen vändas kring det inre frambenet ett halvt varv. Det är viktigt att hästen trampar ordentligt upp och ned med det inre frambenet och inte står och skruvar runt det. Hästen skall vara ställd i rörelseriktningen, ha ett lätt stöd på bettet och bjuda framåt.

Bakdelsvändning

Bakdelsvändning rids i skritt utan att hästen har gjort halt innan. Hästen skall vända och trampa runt den inre bakfoten. Hästen skall vara ställd i rörelseriktningen och bjuda framåt. Den får inte trampa bakåt under vändningen. Ryttaren skall lägga sin tyngd inåt genom att sitta ned på det inre sittbenet och skjuta fram den inre höften. Med innertygeln leder man in hästens framdel precis som om man skulle rida en liten volt tillbaka.

På bilden övar Inger Hövik bakdelsvändning med unghästen Leo.

Öppna

Öppna är en sidvärtsrörelse. Hästen skall vara ställd och böjd från rörelseriktningen runt den inre skänkeln. Den skall trampa med bakbenen på spåret, eller den linje man rider på, och framdelen innanför spåret, eller den linje man rider på. Hästen rör sig på tre spår med 1: yttre bak, 2: inre bak och yttre fram, 3: inre fram. Ryttaren skall sitta rakt över hästen med den inre skänkeln i normalt läge strax bakom sadelgjorden och med den yttre skänkeln något tillbakadragen.

Sluta

Sluta är en sidvärtsrörelse. Hästen skall vara ställd och och böjd åt rörelseriktningen med framdelen på spåret, eller den linje man rider på, och bakdelen innanför spåret, eller den linje man rider på. Hästen rör sig på fyra spår och yttre fram- och bakbenen skall tydligt röra sig framför och förbi de inre fram- och bakbenen när man rider rörelsen i skritt och trav. Ryttaren skall placera vikten en aning i rörelseriktningen. Innerskänkeln skall ligga i normalt läge strax bakom sadelgjorden och verka mothållande på hästens framdel, aktivera det inre bakbenet så att hästen sätter den längre in under kroppen och det är också den skänkeln som skall driva hästen framåt.

Förvänd sluta

Det kallas för förvänd sluta om man under rörelse vänder hästen åt motsatt håll mot böjningen. Exempel på detta är om man rider vänster sluta i höger varv.

Galoppombyte

Galoppombyte i språnget är när hästen byter från höger till vänster, eller från vänster till höger, galopp under svävningsmomentet i ett enda språng. Flera galoppombyten efter varandra kallas för galoppombyten i serier. I en serie byter man galopp i vart fjärde, tredje, vartannat eller varje galoppsprång.Enkelt galoppombyte är när hästen tar två-tre mellansteg i skritt innan den fattar ny galopp. Enkelt galoppomyte kan förekomma i lätta och medelsvåra dressyrprogram och i program för juniorer och ungdomsryttare. När man skall lära unghästen att göra galoppomyte i språnget kan man först lära den enkelt galoppombyte och sedan minska antalet mellansteg i skritt tills hästen fattar ett riktigt galoppombyte i språnget.

Piruett

Piruett är en helvändning, 360 grader, där hästen i mycket samlad galopp vänder runt det inre bakbenet. Hästen skall vända runt på fyra till sex galoppsprång. Halvpiruett är samma sak bara att man då rider ett halvt varv runt det inre bakbenet. Halvpiruett är precis samma sak som bakdelsvändning, bara det att man rider i samlad galopp istället för i skritt.

Piaff

Piaff är en mycket samlad trav på stället. Det är viktigt att framåtbjudningen bibehålls under hela piaffen. Att piaffera något framåt är tillåtet, men hästen får aldrig trampa bakåt. Rätt utförd skall tygndpunkten till största ligga på bakdelen, haserna böjas kraftigt och hästen skall trampa med regelbundna fjädrande steg. Ofta lär man hästen piaff vid arbete vid handen, sätter sedan upp en ryttare som bara sitter passiv till en början för att sedan steg för steg ta över från den som arbetar hästen vid handen.

Passage

Passage är en långsam, samlad trav där hästen högt lyfter upp de diagonala fram- och bakbenen och tydligt vilar i steget. Idealet är att frambenet lyfts så högt att överarmen är vågrät och att framknäet vinklas 90 grader. Hästen skall välva halsen vackert med nacken som högsta punkt och med nosryggen strax framför lodplanet. Rörelser ur den högre skolan ovan marken

Pesad

På starkt krökta hasor lyfter hästen frambenen från marken i en konstgjord stegring så att kroppen bildar en vinkel på 45 grader mot marken.

Levad

Levad är samma sak som pesad med den skillnad att hästen inte lyfter frambenen lika högt som i pesad.

Capriol

Hästen hoppar "som över ett osynligt hinder" upp i luften och sparkar bakut.

Courbette

Hästen lyfter framdelen från marken och hoppar flera språng på bakbenen framåt utan att frambenen rör vid marken.

Eva Eternell Hagen

ARTIKELN HANDLAR OM

Ridsport