Bergström: Mest överlägsen på ett sekel

SPORTBLADET

BUDAPEST. Dag ett blåser Sarah Sjöström bort världsrekordet, dag två kommer hon flyga hem fjärilsguldet och vi måste backa ett sekel för att hitta något liknande.

För rekord är flyktiga.

Överlägsenhet är tidlöst.

Foto: Christine Olsson/TT

För 97 år sedan vann Håkan Malmrot OS-guld på 400 meter bröstsim. Simningarna arrangerades i en stinkande och dyig vallgrav i Antwerpen och på en grynig film syns åskådare svinga sina pork pie-hattar för att heja fram Örebrosonen. Han var den ende man eller kvinna under spelen som rådde på de dominerande amerikanerna och segermarginalen skrevs till 13,4 sekunder.

Sedan dess har sporten förändrats.

Bassängerna har flyttat inomhus, simlinor spänts upp och vattnet klorerats. Huvudbonaderna har försvunnit på läktarplats och de aktiva har börjat simma på rygg eller som fjärilar.

Klart att hon vinner

Det är inte lönt att jämföra teknik eller världsrekord mellan nu och då. Heller inte prispengar, träningsmetoder eller utrustning. Det enda relevanta är att mäta hur simmarna presterar mot varandra, sida vid sida i de stora finalerna.

Svenska simmare har vunnit nio OS–guld och tio VM-guld genom tiderna. Håkan Malmrot var först i Belgien, Sarah Sjöström är senast i Brasilien och under måndagen är det dags igen.

För 23-åringen kommer att vinna VM-guld på hundra fjäril.

Klart hon gör.

I den mån det någonsin i mitt yrkesliv ska gå att skriva något så ogarderat är det nu, i en glänsande ljusblå kub längs Donaus strand i simgalna Ungern. Sarah har under VM:s första dag spärrat ut fjärilsvingarna och låtit konkurrenterna bländas av prakten. Hon hade inte behövt göra några tider, inte tömma några depåer, men som för att berätta för de andra vad som väntar i fjärilsfinalen var hon under världsrekordet både i försök och semi innan hon slog av på farten.

Phelps hyllar Sarah Sjöström 00:46

I lagkappen, de där hon ställer upp lojalt i varje gång trots att de sliter, släppte hon spärrarna och demonstrerade vad ett års teknikträning i fristil gett. Resultatet är svårt att sortera, för att säga ”ett gott formbesked” om 51,71 vore som att säga ”bra kutat” till Usain Bolt efter 9,58. Det är ett monstruöst besked, det är överjävligt bra kutat, det vittnar om att hon är en bättre simmare i dag än hon var för ett år sedan, då hon redan var världsbäst.

Har minimerat slumpens inverkan

Första chansen att omvandla de uppåtpekande pilarna till gyllene metall är i måndagens fjärilsfinal. Sarah Sjöström har redan tre VM-guld på distansen har ägnat de senaste säsongerna åt att minimera slumpens inverkan på resultatet. Nu är hon så nära noll det går att komma.

När hon dyker i bassängen i finalen behöver hon inte tur. Hon kan rent av svälja en klunk otur. I ren kapacitet, i styrka, i vattenkänsla är hon en bättre simmare än amerikanska Kelsi Worrell, japanska Rikako Ikee, australiensiska Emma McKeon och kanadensiska Penny Oleksiak. Formen är sådan att hon med fyra lopp i kroppen kan göra sitt livs fristilshundring och efteråt säga ”det här var det lättaste läget någonsin att slå ett världsrekord på”.

I fjärilsfinalen kan hon naturligtvis inte matcha dåtidens segermarginaler, luckan blir kanske inte lika stor som i Kazan 2015 (1,4 sekunder), men i guldsannolikhet är vi uppe på det högsta som svensk simning har haft sedan 1920. Alla vet att hon kommer vinna. Det är idiotiskt att skriva innan det har inträffat, men lika fånigt vore att förneka saken.

Ni kanske var på plats i Antwerpen och såg Håkan vispa sig igenom den belgiska dyn för 97 år sedan. Då kan ni strunta i morgondagens final. Annars föreslår jag att ni noggrant tittar på när Sarah Sjöström står för seklets uppvisning.

Foto: Christine Olsson/TT
ARTIKELN HANDLAR OM