Wennerholm: Plötsligt ser jag en spikrak väg till finalen

SPORTBLADET

Sverige har alla ingredienser att gå hela vägen till final

MANNHEIM. Det var inte vad jag väntade mig att se.

Men det jag såg här i tyska Mannheim var ett svenskt landslag som bestämt sig.

Som gick ut och krossade Kanada med 3–1 efter en chockstart som fick kanadensarna att se ut som nybörjare.

Jag såg ett lag som tog första klivet på en resa som bär raka vägen mot en VM-

final.

Egentligen var det typiskt Sverige.

Jag vet inte hur många VM-turneringar jag

varit på där det sett exakt likadant ut.

Darrigt spel och knappa segrar mot länderna från blåbärsskogen. Spel som alltid lett till kritik och fördömanden och fotknölssågningar.

Det har nästan varit som en ritual och nästan varje gång har den utskällda gruppen alltid

slutit sig och slagit tillbaka.

Som i går.

Då fanns gruppdynamiken där igen.

Vi mot världen.

Då spelade Sverige som det lag som i stort sett alltid är med och slåss om medalj på de stora mästerskapen, men som alltid lurar oss att tro något annat i början av turneringarna.

Sverige är hockey-VM:s doktor Jekyll och Mr Hyde.

Nu ser jag plötsligt ett lag som är på väg mot gruppseger här i Mannheim och en spikrak väg mot final mot storfavoriterna Ryssland.

För svenskarna har alla ingredienser att gå

hela vägen.

Matchavgörande och magnifikt

Det jag såg på isen här i Mannheim var en svensk målvakt i världsklass. Som gjorde de där avgörande räddningarna precis när det behövdes. Hans benparad när Corey Perry direktsköt mitt i slottet minuterna efter att kanadensarna reducerat till 1–3 var både magnifik och matchavgörande.

Jag såg ett gäng svenska juniorer spela som om de gjorde sina tredje eller fjärde VM-turneringar.

Som om det vore den mest självklara saken i världen att kilva ut mot Kanada i ett VM och behandla dem som vilka som helst.

Jag såg nästan okände Jonas Andersson göra två mål och riva upp stora sår

i det kanadensiska försvaret med sin strålande skridskoåkning – han spelade nästan garanterat till sig ett NHL-kontrakt i går.

Och jag såg en förbundskapten se lyckligt

salig ut på presskonferensen efteråt, då ett ton bekymmer just fallit från hans axlar.

Jag tror det räcker till en ny VM-final.

Sverige vinner gruppen vid seger vid full tid mot Schweiz på tisdag och då förutsätter jag att schweizarna slår Norge i dag.

Då kan svenskarna inte möta storfavoriterna Ryssland förrän i en VM-final.

Ryssland som redan vunnit grupp E i Köln överlägset och där bakom dem kan både Finland, Danmark, Tyskland eller Slovakien sluta fyra.

Men Sverige slår alla de gängen, vilket lag det nu än blir en kvartsfinal.

Sedan pekar det mesta mot att Sverige möter

Kanada på nytt – i en semifinal. Där kan det naturligtvis ta stopp och Kanada kommer vara ett helt annat lag då det handlar om vinna eller försvinna. Men ändå är förutsättningarna

betydligt ljusare än om Ryssland stått i vägen.

Frågan är om Ryssland ens går att rubba

Jag såg ryssarna slå skrällaget Danmark med 6–1 i går och då gick ryssarna på halvfart.

Det kan inte ha funnits ett mer överlägset lag

i VM sedan gamla Sovjet-tiden. På papperet.

Även de gamla sovjeterna kunde få stryk, men de gånger det skedde skrevs det snudd på världshistoria som när USA:s unga collegegäng skrällvann i OS i Lake Placid 1980.

Men jag undrar om det ryska laget här i VM ens går att rubba. Ryske förbundskaptenen Bykov hade satt ihop en kedja med Malkin, Datsyuk och Kovaltjuk mot danskarna i går.

Den är 2000-talets svar på Makarov, Larionov och Krutov. De gjorde vad de ville mot danskarna och facit blev fyra mål av kedjan.

Där drar också jag gränsen för vad det här svenska VM-laget är mäktigt. En svensk seger mot Ryssland vore en sensation.

l l l

Solen sken här i Mannheim i går. I fem minuter. Sedan slöt sig molnen på himlen igen.

Var tog växthuseffekten vägen?

Den enda växthuseffekt jag sett

här i VM är de svenska juniorerna.

Men den har helt andra orsaker.

Mats

WENNERHOLM

mats.wennerholm

@aftonbladet.se

ARTIKELN HANDLAR OM