BANK & NIVA

SPORTBLADET

Sveriges bästa fotbollsskribenter om veckans hetaste ämnen – varje måndag i Sportbladet

1 Vålerenga norska mästare – efter 13 säsonger av Rosenborg-titlar. Såg vi en tillfällighet, eller ett maktskifte på allvar?

Simon Bank – krönikör på Sportbladet: Vålerenga är Norges AIK. De vinner sällan, har en ruggigt passionerad publik och tycker (med visst fog) att alla andra hatar dem. Visst kan kungarna från Oslo Öst bli störst, men deras första guld på 21 år kom tack vare Rosenborgs kollaps – och inte för att Vif var särskilt vasst. Noll mål på sex matcher i seriespurten säger allt. Med lugn och ro och ett nytt ledarteam kommer RBK tillbaka och dansar gladfotbolls-macarena över allt motstånd 2006. Eller vad säger du, Prahl?

Erik Niva - reporter på Sportmagasinet:Vålerenga har något stort på gång. Det är en stark förening, och i Oslo finns pengarna, makten och befolkningsunderlaget. Rosenborg då? Tja, realismen har kommit krypande, och det börjar märkas att det är långt mellan Europa i söder och Trondheim uppe i norr. Under hela söndagen blev avståndet bara större och större men på kvällen landade så David Beckham och Real Madrid i stan. Det kändes som en påminnelse om vilka som egentligen är top dogs i Norge. RBK är tillbaka i topp nästa år.

Norskt segerfirande.

2 Gais är tillbaka i allsvenskan. Vilka lag vill du helst ha upp i toppligorna ute på kontinenten?

Simon Bank – krönikör på Sportbladet: Åh, så många. 1860 München borde ha mer än Europas coolaste arena, Torino borde komma tillbaka, Greasy-chip-butty-Sheffield-United är äntligen på väg upp. Men får jag välja ett enda lag att ge en gyllene fribiljett till den himmelska högstaligan så väljer jag? (trumvirvel) (trumpetfanfar) Napoli. Har man varit i Neapel vet man inte bara hur riktigt mozzarella smakar, utan också hur kärleken till en fotbollsklubb ser ut. Napolitanarna behöver sin fotboll mer än något annat folk i Europa. Nu leder de C1. Vore de Fiorentina hade de redan flyttats upp i serie A.

Erik Niva - reporter på Sportmagasinet:Jag köpte min första St Pauli-tröja i Hamburg 1989. Då visste jag inte vad den betydde, men det gör jag nu. Av hela mitt hjärta hoppas jag att Tysklands eget piratgäng kan ta sig tillbaka till Bundesliga. Fotbollen skulle må bra av en uttalat antikapitalistisk och antifascistisk klubb i finrummet. Gijón och Napoli är två andra stolta klubbar, och i England har ju alla 92 ligaklubbar utom MK Dons traditioner för att bära upp en Premier League-plats. Och så hoppas jag ju på Gagauziya i Moldavien.

3 Sporting Lissabon tappade 2–0 till 2–2 mot Boavista i går och nu är krisen total. Vad har hänt?

Simon Bank – krönikör på Sportbladet: Det är faktiskt lite AIK över Sporting också. Supportrarna har extremt stor makt, och nu är de vita näsdukarna framme. Både president Dias da Cunha och tränare Peseiro har hotats bort. Jag tror fiaskot, inklusive förlusten mot Halmstad, är ett posttraumatiskt syndrom. Under en dryg vecka i maj förlorade Sporting ligatiteln (0–1 i 83:e minuten i ett avgörande derby mot Benfica), Uefacup-finalen (1–3 efter ledning i paus) och Champions League-platsen efter en kollaps mot sopgänget Nacional (2–4 hemma). Jag tror det betyder mer än enskilda spelarförluster.

Erik Niva - reporter på Sportmagasinet: Luften gick totalt ur Sporting på fem mardrömsdagar i våras. Först på lördagen tappade de ligaguldet med sju minuter kvar av arvfiendemötet mot Benfica. Sedan på onsdagen förlorade de Uefa-cupfinalen mot CSKA hemma på egna José Alvalade-stadion. Klubbledningen bestämde sig först för nya tag, men efter en usel start har nu tränaren, vd:n och ordföranden alla sagt upp sig på tio dagar. Skeppet sjunker. På ett märkligt sätt lyckades kaptenerna både dra ner skutan i djupet och lämna den först.

4 Till sist, vad var det viktigaste vi missade i helgen?

Simon Bank – krönikör på Sportbladet: Att vi äntligen fick ett svar på vad som låg bakom George Burleys uttåg från Hearts, som vi snackade om förra helgen. Skälet var? (fan vet om inte det här också är värt en trumvirvel) Burleys fru! Jill Burley berättade i går att när hon bjöds med på en lördagsmiddag hemma hos ägaren Vladimir Romanov så, tja, hatade hon litauern. ”Vi kom inte överens. Han gillade mig inte alls” säger Jill. Ja, dåså. En vecka senare lämnade Burley klubben. Med fru och allt. Hell hath no fury like a woman scorned (William Congreve).

Erik Niva - reporter på Sportmagasinet: En gyllene chans att vinna vårt första derby på sex år, men okej jag ska lämna min plats på The Shelf Side. I stället måste jag peka på att The Times har beordrats att betala drygt tre miljoner kronor till Southamptons ordförande Rupert Lowe som straff för ärekränkning. Kolumnisten Martin Samuel beskrev nämligen Lowes behandling av förre tränaren Dave Jones som “sjaskig”. Hade samma lagstiftning gällt i Sverige hade Sanny Åslund varit betydligt rikare men den fria pressen extremt mycket fattigare.