Bergström: Stina Nilsson kan faktiskt vinna

SPORTBLADET

TOBLACH. Tre konkurrenter, tre dagar, tre lopp.

Vi som är nervösa inför Tour de skis avgörande kan trygga oss med att Stina Nilsson trivs i täta kamper om segern.

Det har hon gjort sedan hon var fem år.

Kristoffer Bergström.

Intervjun har gått i stå, så när tv-reportern snöar in på trivselfrågor tar Stina Nilsson kommandot. Hon lutar sig framåt och påpekar det viktigaste.

– Förresten, jag vann.

Skidåkaren nyper åt sig en bit choklad och delar med sig av segerreceptet.

– Jag åkte med valla ju. En bra valla. Vi hade köpt alldeles ny valla.

Så talar en som älskar att tävla. Så talar en som inte vill förhäva sig utan gärna framhäver lagarbetet. Så talar en femåring.

Klippet (se det här) är från Barnens Vasalopp 1998 som sändes på SVT:s lokalstation i Dalarna. Sedan dess har Stina Nilsson vuxit upp till en bredaxlad och rakryggad kulla, men grunden finns kvar. Hon är fortfarande svårintervjuad, hon åker ännu skidor och förresten, hon vinner.

Omvänd ställning

Se bara på tourens tre segerkandidater. I individuella pallplatser i världscupen är Stina Nilsson underlägsen med sina 17 mot Ingvild Flugstad Östbergs 36 och Heidi Wengs 53, men jämför vi enbart vinster blir ställningen omvänd.

Nilsson: 7.

Östberg: 7.

Weng: 6.

De tre senaste triumferna gör att Nilsson vid 23 års ålder är jämsides med Charlotte Kalla i individuella världscupssegrar. De gör också att hon toppar den pågående upplagan av Tour de ski inför den avslutande långhelgen.

Men här kommer det prekära.

Ska hon vinna touren kan det inte stanna vid tre.

Stina Nilsson hade inte ens med skidturnén i sin ursprungliga vinterplanering och har överträffat allt vi kan begära av henne, ändå pekar den branta avslutningen mot ett svettigt slut. Hon kan inte komma jämsides med norskorna till backens fot om hon ska hinna först upp.

En minuts ledning – minst

I fjol klättrade den kartonglätta Heidi Weng fyra minuter snabbare än Nilsson upp för Alpe Cermis. Så stor ska inte marginalen behöva bli på söndag. Men om vi för äventyrs skull räknar med att Stina tömmer sina djupast dolda energidepåer och träffar vartenda stavtag korrekt så kanske vi kommer ner på en minut förlorad tid mot Weng. 

En minuts ledning krävs. Det är optimistiskt räknat. Då är bara frågan var svenskan ska rycka åt sig en sådan marginal på de två mellanstoppen före helvetesbranten.

Varför inte nu direkt, på morgonens fem kilometer fristil här i 16 minusgrader i Italien? Heidi och Ingvild är visserligen rena raketerna på en sådan distans, men ponera att Stina vinner och får 15 bonussekunder medan två andra åkare klämmer sig in på pallen. Då kryper vi uppåt 45 sekunders totalledning. Lägg sedan på en tia klassiskt i paritet med säsongspremiären i Kuusamo förra vintern, då Stina var tvåa bakom Therese Johaug och vi kan vara över minuten.

Jag hör din invändning. Det är halmstrån och tunna isar. Det är önskekalkyler. Men det är så jag väljer att gå in i den här touravslutningen, för det är ingen idé längre att bara hoppas på en framskjuten placering för Stina Nilsson. 

Hon kan faktiskt vinna.