Alfelt: Etta? Inget guldspel, Malmö

SPORTBLADET

MALMÖ. ”Vi ligger etta i tabellen”, sjöng MFF-fansen.

Storfavoriten Malmö hade inga som helst problem att spela hem en väntad seger över bottenlaget Falkenberg och gå upp i allsvenskans topp.

Men något guldspel fick vi inte se.

Foto: Sportbladets Stefan Alfelt.

Varje gång som man skriver en krönika om ett så kallat storlag mot ett av allsvenskans mindre får man kritik för att man bara koncentrerar sig på det tippade topplaget.

Så då tar vi Falkenberg på en gång.

Det är ett dåligt fotbollslag lett av en tränare som precis som många andra med en aktiv karriär som en lysande anfallare och målskytt hamnat i fällan att inte våga tro på det som var hans egen fotbollssyn när han bara hade ansvar för sig själv.

Hasse Eklund har två av allsvenskans mest spännande lirare i sin trupp men vågade inte stoppa in Alexander Jakobsen förrän efter pausen och lät supertalangen Jesper Karlsson sitta en dryg timme. Lag som Falkenberg måste våga utmana. Ger de upp och är försiktiga från start kommer de aldrig upp från bottenstiden.

Den enda räddningen

Det om Falkenberg.

Malmö FF är serieledare och det är väl där di blåe ska vara denna säsong som blev ett mellanår när man klantade bort cupfinalen mot Häcken. Utan Europaspel är ett nytt allsvenskt guld det enda som kan rädda godkänt för säsongen och det ska laget kunna klara.

För även om man toppar allsvenskan har man inte presterat jätteimponerande insatser. Det finns mycket mer att ta ut ur den breda truppen.

Två tidiga mål, av Markus Rosenberg på en slumpchans och av Vidar Örn Kjartansson skickligt avslutat på fin framspelning av Rosenberg, dödade matchen. Vid båda målen visade Otto Martler återigen att han inte är den målvakt han var för ett år sen.

Många skador

MFF är fortfarande under uppbyggnad. Till en del beroende på just nu många skador men kompromisserna har åtminstone tvingat fram vad jag tycker är bästa innermittfältet med de bollskickliga Anders Christiansen och Enock Kofi Adu. Landslagsmannen och EM-spelaren Oscar Lewicki är lagets stjärna på pappret men har inte varit det i verkligheten. I stället vore det nog bäst för Malmö att han gör succé i EM och säljs i sommar till ett pris som räddar lite av de missade Europamiljonerna.

Tobias Sana är en annan rolig nödlösning. Han är inte effektiv. Tvärtom. Det blir alldeles för få mål och målgivande pass från hans känsliga fötter men han är spelartypen som måste ges utrymme att misslyckas. När han utmanar bryter han mönster på ibland ont men mest på gott.

Den här kvällen var Magnus Wolff Eikrem ingen dominant. Lite loj i sina aktioner och inte klockren i passningsspelet, vilket inte är godkänt mot så svagt motstånd. I en sån här match ska vargen dominera.

Måste agera i sommar

Malmös kontraktssituation med 13 utgående efter 2017 års säsong innebär att sportchefen Daniel Andersson måste agera i sommar. Evighetsfrågan om fansens favorit Guillermo Molins får sin lösning inom ett par veckor. Molins gjorde ett statement med sitt fantastiska klackmål mot Gefle men är skadad nu och har en lång skadeperiod som naturligtvis är ett varningstecken för en klubbledning. Dessutom är konkurrensen stenhård. Jo Inge Berget har visat mer i vår men är skadad nu och kan också få anbud från utlandet i sommar. Vidar Örn Kjartansson är inte klockren ännu. Han bränner för mycket men han är ständigt på plats där lägena dyker upp och då brukar det lossna rejält förr eller senare.

MFF:s försvar, då?

Tja. Det får vi nog bedöma efter en annan match. Även om det blev lite rörigt i backlinjen på slutet när Jesper Karlsson visade vad han kan.