– Ge rätten till varje enskilt idrottsförbund

SPORTBLADET

RF:s ordförande, Karin Mattsson, om att ändra den kontroversiella 51-procentsregeln

Karin Mattsson Weijber, 41, tror starkt på att ta bort 51-procentsregeln ur Riksidrottsförbundets stadgaroch ge varje enskilt idrottsförbund rätten att besluta om sina egna regler.

Men vad det kan leda till är hon mer osäker på.

– Om man alltid ska ha 100 procent fakta bakom alla förslag så skulle vi hamna 50 år tillbaka i tiden, säger RF:s ordför­ande.

Foto: RF:s ordförande, Karin Mattsson Weijber, tycker att varje enskilt idrottsförbund ska få rätten att besluta om sina egna regler.

Hypotetiskt skulle ett borttagande av den så kallade 51-procentsregeln kunna leda till att en svensk förenings tävlingsverksamhet på seniornivå i bolagsform ägs av en ensam ägare, likt Chelseas Roman Abramovitj.

Under våren har debatten varit intensiv, framförallt från motståndarna som fruktar en sådan svensk utveckling.

Flera av de största allsvenska fotbollsklubbarna har via sina årsmöten fattat beslut om att verka för att 51-regeln ska finnas kvar på RF-nivå i motsats till det utredningsförslag som vill låta varje enskilt specialidrottsförbund sätta sina egna ägargränser.

Men i går valde riksidrottsförbundets styrelse (RS) att, med vissa modifikationer, ställa sig bakom förslaget.

Därför lever frågan vidare och kommer avgöras på Riksidrottsmötet (RIM) i Luleå 24–26 maj.

Dåligt med remissvar

Vid en pressträff på svensk idrottshistorisk mark, Riksidrottsmuseet, förklarade Karin Mattsson Weijber i går hur RS resonerat.

– Vi har lyssnat på debatten. 51-frågan har blivit mycket av en symbol för att behålla de idrottsliga kärnvärdena. Vi menar att många av de värdena redan finns i upplåtelseavtalet (se faktaruta) mellan den ideella föreningen och idrotts-AB:et. 

– I vårt förslag lyfter vi upp upplåtelseavtalet ytterligare genom att både specialidrottsförbundet själva och vi i RS ska godkänna det.

– Förslaget ska inte tolkas som att jag tycker att man ska ta bort 51-procentsregeln. Riksidrottsförbundets styrelse tycker att man i de vitt skilda specialidrottsförbunden själva ska få bestämma, säger Mattsson Weijber.

Som hästintresserad, hur skulle du vilja att ridsportförbundet skulle göra?

– Då måste man göra det jobbet där. Hur ser förutsättningarna ut? Jag tror inte det blir aktuellt inom ridsporten. Det här är en fråga som främst diskuteras inom fotbollen och hockeyn.

Vilka är det egentligen som vill ha den här ändringen?

– Vid RIM för två år sedan var det inte vi i styrelsen som föreslog en utredning kring idrottsaktiebolagen. Förslaget kom från fäktningen och fotbollen – och en majoritet av våra medlemmar (idrottsförbunden) gav oss det här uppdraget. Nu får vi se vilka som stödjer förslaget.

Men när ni ska lägga ert styrelseförslag: ställer ni er inte frågan vilka som vill ha den här förändringen?

– Jo, men vi har inte ett hundraprocentigt svar på det. En del specialförbund säger ja, andra säger blankt nej. Sedan finns det ganska många som inte lämnat något remissvar eller sagt att man inte vet. 

Är det inte en bräcklig grund att lägga ett så viktigt förslag på när det inte finns ett uttalat starkt stöd? 

– Vi tycker att det ska avgöras på Riksidrottsmötet och inte på spekulation grundat på debattartiklar. 

– Tycker du att vi bara ska lägga förslag som vi är helt säkra på att få igenom?

”Hinner inte”

Nej. Men kritiken handlar ju också om vilket faktaunderlag som finns. Vad det innebär om man ändrar på reglerna.

– Om man alltid ska ha 100 procent fakta bakom alla förslag som läggs fram så skulle vi hamna 50 år tillbaka i tiden, både inom idrotten och i Sverige i övrigt. Ibland måste du ta beslut utan att känna dig 100-procentigt säker. Man får göra en bedömning utifrån det underlag man har. Annars kan vi utreda det här i tio år till.

– Jag tycker det är bra att vi bestämmer oss – låter det vara som det är eller ändrar.

Om förslaget röstas ner försvagas inte din position som RF-ordförande då?

– Nej, det tycker jag inte. Vi är en enig styrelse bakom det här. Det här blir min fjärde stämma som ordförande. Vi kommer aldrig få igenom alla våra förslag.

Men det är den största frågan du har drivit under ditt ordförandeskap?

– Nej, det skulle jag inte säga. Det är en av de medialt mer uppmärksammade. Men vi hanterar ganska många stora, svåra frågor som påverkar idrotten. 

Varför inväntar ni inte fotbollens snabbremiss för att få ytterligare underlag till ert beslut?

– Därför att vi inte hinner. Men självklart påverkar fotbollens ställningstagande om det är på marginalen när vi ska rösta. De har sju röster av 201.

Det här föreslår Riksidrottsförbundets styrelse

att nuvarande rösträttsregel (51%) utgår ur RF:s stadgar och att respektive specialidrottsförbund får avgöra hur stort den ideella föreningens ägande ska vara i idrotts-AB:et.

för att stärka föreningens insyn i idrotts-AB:et ska föreningen utse minst en styrelseledamot med personlig suppleant i idrotts-AB:et.

att upplåtelseavtalet mellan förening och idrotts-AB:et ska godkännas av respektive specialförbund och RF:s styrelse.

Det här innebär dagens 51-procentsregel

Enligt Riksidrottsförbundets stadgar måste den ideella föreningen äga minst 51 procent av rösterna i ett idrottsaktiebolag som representerar föreningen i tävlingar.

Det här är upplåtelseavtalet

Upplåtelseavtal finns redan i dag mellan den ideella föreningen och idrotts-AB:et som representerar föreningen i tävlingsverksamhet. Avtalet innehåller bland annat krav på att idrotts-AB:et följer respektive specialidrottsförbunds stadgar och tävlingsregler. I RF:s nya förslag måste varje avtal godkännas av både specialidrottsförbundet och RF:s styrelse.

Det här är Riksidrottsmötet

Svensk idrotts riksdag som hålls vartannat år. Röstberättigade är de 69 specialidrottsförbunden som har röster i förhållande till sin storlek. Störst är Svenska Fotbollförbundet med sju röster.  Totalt har stämman 201 röster. För att ändra på stadgarna krävs 2/3-dels majoritet, det vill säga 134 röster för förslaget.