Wennerholm: Det här var nästan chockartat brutalt

...men Daniel Ståhl kommer inte att förlora alla hårfina dueller

SPORTBLADET

BERLIN. Nej, Herre Gudzius!

Inte nu igen.

Litauens Andrius Gudzius lurade Daniel Ståhl på VM-guldet i London i fjol.

Nu gjorde han samma sak här i EM i Berlin.

I sista kastet.

Jag satt och svor här på läktaren då litauerns diskus landade på 68,46 i hans sjätte och sista kast, 23 centimeter längre än Daniel Ståhls längsta på 68,23.

Inte för att jag missunnade Gudzius att vinna.

Mer för att jag unnade Daniel Ståhl en seger efter en strålande uppvisning i klass ock kyla.

Pressad efter två underkända kast, räddade han sig kvar i den tredje omgången och kastade sedan hem det jag trodde var guldet i den fjärde - 68,23.

För grymt slut

Men i hela diskustävlingens näst sista kast blev han av med guldmedaljen.

Det kändes som ett alltför grymt slut.

Jag har följt Daniel Ståhl sedan genombrottet och han har bara blivit bättre och bättre.

Kapaciteten har funnits där några år nu.

Men idag har han växt ut till en mästerskapskastare i världsklass.

Här i Berlin var han satt under press efter ett missat förstakast i buren och ett hårfint övertramp i det andra då diskusen också landade över 68 meter.

För några år sedan hade han inte hanterat den pressen lika lekande lätt som han gör numera.

Som sudden-förlust i en VM-final i hockey

Det missade guldet kändes grymmare här i Berlin än i VM i London förra året, även om marginalen var mindre den gången. Då vann Gudzius med två ynka centimetrar, 69,21 mot 69,19, men båda de kasten kom redan i andra omgången.

Det hann liksom smälta in på ett annat sätt under de fyra återstående omgångarna då ingen av dem var i närheten av de kasten.

Foto: KAI PFAFFENBACH / X00446
Lituaens Gudzius lurade Ståhl på guldet.

Den här gången blev slutet som en sudden death i en VM-final i hockey,

Nästan chockartat brutalt.

Nåja, Ståhl är i alla fall en etablerad världskastare och de två silver han tagit i de två senaste mästerskapen är ett bevis på det.

Och han kommer inte att förlora alla hårfina dueller mot Andrius Gudzius i framtiden.

Det är jag helt säker på.

VM går i Qatar nästa år. Då borde det vara Daniel Ståhls tur.

o o o

Många elaka mail damp in direkt efter Ståhls silver. Jag hade ju halvt om halvt lovat att bygga upp Berlin-muren igen om svensken missade guldet.

Snacka om att lägga sten på börda, men jag får väl till viss det skylla mig själv.

Och nej, något murbygge blir det inte. Den tiden är förbi tack och lov.

Daniel Ståhls medalj blev den enda för Sverige den här kvällen, då jag ännu inte kan räkna in Meraf Bahtas EM-brons i medaljskörden. Det troliga är att hon blir av med den om hon fälls för sin dopningöverträdelse.

I övrigt blev det nästan lika dystert som slutet i diskusfinalen.

Michel Tornéus chansning gick inte hem och han hade inte kraft nog att utmana i längdfinalen. EM-silvret i Amstersdam senast blev till en åttondeplats nu. Men fullt godkänt att ta sig till en final, där den andre svensken Thobias Montler Nilsson blev femma på fina 8,02. Ett hopp han och många tyckte var längre och felmätt denna lite kaosartade kväll.

Juryn justerade i natt upp hans hopp till 8,10 vilket låter alldeles för politiskt korrekt i mina öron. Till en ofarlig fjärdeplats, men ändå ett präktigt personbästa. Det låter nästan för bra för att vara sant.

Sofie Skoog missade sin andra raka mästerskapsfinal utomhus då hon rev ur sig på 1,90.

Då hade hon haft rivningar både på 1,81 och 1,86 i ett kval där det räckt att vara felfri över 1,86 för att ta sig till final.

Skoog som slutat jobba för att satsa på heltid mot OS i Tokyo 2020.

Men hon och tränaren Stefan Holm verkar ha fastnat några centimeter över 1,90. Det är två år sedan Skoog hoppade sitt personbästa 1,94 och blev OS-sjua i Rio. Men där har hon blivit hängande.

Erica Kinsey krånglade sig däremot vidare efter att ha tagit 1,90 i tredje försöket.

Och på 800 meter försvann både Lovisa Lindh - EM-brons i Amsterdam senast 2016 - och Hanna Hermansson. Trodde jag. Men sent på kvällen kom beskedet att Lovisa får springa finalen efter en svensk protest. Alltid något.

Nej, nu är det inte många svenska medaljchanser kvar.

Armand ”Mondo” Duplantis är den skyhögt största, Angelica Bengtsson kan hota om ett EM-brons och Andreas Kramer kan kanske, kanske göra ett par bragdlopp på 800 meter.

Mer än så är det inte.

Foto: Jessica Gow/TT / TT NYHETSBYRÅN
Tungt, men väl en silvermedalj för Daniel Ståhl.
Ladda ner Sportbladets egna app du också 00:20