Därför älskade han Sverige

SPORTBLADET

Floyd kände mer stöd från svenskarna än amerikanerna

Floyd och Frank Sinatra på besök i Sverige.

Han fick stryk av vår Ingo i VM–titelmatchen, ändå sa Floyd Patterson:

– Ni är underbara svenskar, jag älskar er.

Det finns egentligen ingen förklaring till varför Floyd Patterson blev så omåttligt populär i Sverige. Att han blev Svenske Floyd och att det till och med gjordes en film med det namnet med Carl–Gustaf Lindstedt i huvudrollen.

Kanske var det hans blyga sätt, de vackra, bruna ögonen, hans långsamma tal.

Eller kanske föddes den svenska kärleken till Floyd när han golvades den där natten 1959 och gav oss vår första tungviktsmästare i boxning någonsin.

Populariteten växte

Det märkliga är att Floyds popularitet bara växte efter returmötet 1960. Då golvade Floyd Ingo, men det verkade inte spela någon roll. Snarare tvärtom.

– Jag kunde inte för mitt liv ana att jag skulle få mer stöd från Sverige än från USA. Men så var det, så kändes det. Hundra gånger mer, sa Floyd när han såg tillbaka på den andra matchen.

Innan han steg upp i ringen den gången lovade han sig själv att fira en eventuell seger i Sverige. Och så blev det.

Tre månader efter matchen inledde Floyd sin Eriksgata i Sverige. Köerna var kilometerlånga till Gröna Lund där världsmästaren uppvisningsboxade. Åskådarna hyllade honom våldsamt och Floyd var uppenbart rörd.

Efter det kunde ingenting stoppa hans växande stjärnstatus.

Mottogs som hjälte

Floyd Patterson återkom på turnéer i Sverige 1962, –63 och –64. Han besökte sjukhus, kyrkor, nattklubbar och folkparker. Varje gång mottogs han som en hjälte.

– Ni är underbara svenskar. Jag älskar er. Det är tack vare er svenskar som jag kunnat komma igen. Finna mig själv och få tron på mitt boxningskunnande tillbaka. Också tron på mitt värde som människa.

Stora ord från en stor mästare och publiken slukade varje ord.

1964 nådde Floyddyrkandet sin kulmen. Några få dagar efter matchen mot Sonny Liston (som slutade med förlust) var Floyd återigen på plats i Stockholm.

Älskade människan Floyd

– Jag kom hit som en föredetting, en medelmåtta som Liston haft lekstuga med två gånger. Jag var egentligen inte mycket värd – och jag visste inte hur svenskarna skulle ta emot mig.

– Jag fick ett enormt mottagande. Jag nästan skäms inför den väldiga välvilja ni visar mig, tycker inte jag är värd den. Det står klart för mig att det inte är boxaren Floyd ni älskar – utan människan Floyd.

Under tiden i Stockholm, innan landsturnén drar igång, svarar Floyd på över 4 000 brev skrivna av svenska fans och han planerar att ta med sig familjen på en rundresa i Sverige. Han håller sitt ord och återkommer i maj, installeras i ett hus i Ronneby och överfalls av hundratals tonårsflickor så fort han visar sig ute.

”Fantastiska svenskar”

Efter det dröjer besöken ända till 1973. Floyd pratar fortfarande gott om Sverige så snart han får möjlighet, men är orolig inför besöket. Oron är obefogad. Han blir stoppad på gatan, han känns igen och han får fortfarande skriva autografer.

– Dessa fantastiska svenskar, de kommer ihåg mig.

Floyd återkom till Sverige flera gånger efter det. Under 1980– och 90–talet får han fortfarande brev från svenska beundrare. Han springer Stockholm Marathon tillsammans med Ingo och de två träffas med jämna mellanrum.

Han blev aldrig svensk, men kände sig ”halvsvensk” och när han förlorat mot Muhammed Ali 1965 är det till Sverige han riktar sin skriftliga ursäkt:

”Kära svenskar, jag är ledsen att jag svikit er. Floyd.”

Vad har den legendariska matchen 1959 betytt för dig?

AnnaMaria Jansson

ARTIKELN HANDLAR OM

Boxning