Tält, husvagnar och starköl

SPORTBLADET

Men att se förare som riskerar livet är en sensuell upplevelse

Foto: MOD I en semi kör Fredrik Lindgren in i Nicki Pedersen. ”Svensken var kanske en farlig idiot som riskerade livet, men jag tyckte han kändes som en hjälte” skriver Lasse Anrell.

MÅLILLA

Mitt i Astrid Lindgren-land:

8 000 människor, 16 speedwayförare och fyra oerhört magra värdinnor med skyddande luftstaket.

Det var Grand Prix i lilla Målilla. Speedway-VM. Ingen dog.

Alla 8 000 är inte från stan. Danskar, polacker, engelsmän, amerikaner och östgötar invaderar Dackarnas hemmaarena och det är en folkfest som Hultsfreds rockfestival i grannskapet skulle varit stolt över.

Publiken sjunger – jag ryser

Det är tältande människor, det är husvagnskorteger, det är starköl i grupperingar runt bilar på p-platserna. Det är Cara Mia, Bryan Adams, Tomas Ledin och Kenneth & the Knutters i högtalarna. Herregud, under vilken sten hittade de Kenneth & the Knutters? ”Som en riktig man”. Publiken sjunger med. Jag ryser. Men vi slapp i alla fall ”Ung, villig och motorburen”.

Så kommer motorcyklarna.

Då blir det bättre. 80 kilo. 500 kubik. Fyra takter. En växel. Inga bromsar. Metanol i tanken.

Det låter fantastisk. Som en våt dröm för Kenneth & the Knutters-buren ungdom.

–När jag var på speedway första gången så var det metanolen som fick stämningen på topp, säger speakern. Vad han nu menar med det. Man dricker väl inte raketbränslet?

Bakom oss kommer ett gäng östgötar in.

Vem vinner i dag, frågar jag.

–Jason Crump, säger de och presenterar Räkan Johansson som är en gammal fotbollsspelare och blonderad.

–Vilken toppig tjej, säger östgötarna. Oklart dock vem de menar.

Två magra cheerleaders kommer in på plan. De har bara

magar och stora inmonterade luftstaket ovanför de bara magarna. Deras uppgift är att ställa sig på två utmärkta punkter på gräsmattan. Det går så där.

–Var hittar man såna där långbenta fruntimmer? Jag har varit ute i många år men aldrig hittat några såna, säger Räkan när ytterligare två värdinnor kommit in på planen.

Idrott på världsnivå

Sen börjar loppen. Det är mäktigt, det måste även en gammal speedwayskeptiker som jag erkänna. Att sitta några meter från förare som kör utan bromsar i full fart två centimeter från varandra i kurvorna utan att dö är en märkligt sensuell upplevelse.

Det är oerhört imponerande. Deras sätt att parera när aggressiva förare kommer för nära är professionell idrott på absolut högsta världsnivå. Det kan även en lekman som jag se med blotta ögat.

I en av semifinalerna är rookiesvensken Fredrik Lindgren något övertänd och kör rakt in i favoriten Nicki Pedersen bakifrån för att komma förbi upp på finalplats. Smack in i luftstaketet. Nicki kör också omkull och blir liggande. Men ingen dör. Dansken får köra om racet men är lite arg och skakig och blir trea. Lindgren diskas.

Riskerade livet för en finalplats

Svensken var kanske en farlig idiot som riskerade livet, men jag tyckte han kändes som en hjälte; han var beredd att riskera allt för en finalplats. Han hamnade mellan sin motorcykel och luftstaketet, Smack. Han reste sig på åtta. Till synes helt oberörd.

Själv sitter jag på läktaren och får en massa grus i ansiktet. Stenskott på glasögonen är också en form av yrkesskada, antar jag.

En annan sak man kan bli imponerad av är att tävlingen överhuvudtaget går i lilla Målilla. Det är dessutom inte första året. Och nu pågår förhandlingar om att förlänga kontraktet och i så fall bygger klubben Dackarna tak över arenan. Det är lite som i Cardiff där den enorma arenan byggts in. Sveriges första speedwayhall i Målilla. Det är också ett steg att ta.

Sommaren är här – med en rad klassiska sportevenemang. Sportbladets krönikörer skildrar några av de stora folkfesterna. I dag: Lasse Anrell på speedway i Målilla.