Laul: Fotbollen är offret, inte skurken

SPORTBLADET

Bilden är kolsvart – men perspektivet väldigt skevt

Foto: Bildbyrån
Läktarskandalerna har avlöst varandra i allsvenskan den senaste tiden.

Allsvenskan lever men den är under attack.

Av maskerade män och dåligt pålästa ledarskribenter i ett a­bsurt samspel.

Fotbollen är offret, inte skurken.

Det är alltid som mörkast före gryningen.

Just nu är bilden av allsvenskan kolsvart.

När skandalen på Gamla Ullevi hamnade på ledarskribenternas bord kunde vi läsa om prislappen för alla polisinsatser, hur kommunernas kostnader för att bygga nya arenor har skenat, att restauranger och butiker tvingas stänga på matchdagar och hur kollektivtrafiken kidnappas av stökiga fans.

Det har daltats färdigt med fotbollen, var ledarskribenternas uppmaning till politiker och myndigheter.

För oss som följt den här frågan längre än en kafferast blir det en väldigt ensidig slutsats, eftersom ledarskribenterna endast tar upp ena sidan av myntet.

Perspektivet blir väldigt skevt

De ekonomiska värden den svenska elitfotbollen bidrar till redovisas överhuvudtaget inte. Inte heller redovisas grundorsaken till nya arenabyggen, att svensk fotboll ska kunna ha så säkra arrangemang som möjligt. Dels i form av hållbara byggen med ordentliga utrymningsvägar, dels med möjlighet till kameraövervakning för att likt vid händelsen på Gamla Ullevi kunna identifiera den som b­ryter mot lagen.

Framför allt blir perspektivet väldigt skevt då också fot­bollen är ett offer, inte skurken. Det är fotbollens bollpojkar, ­spelare, domare och supportrar som skadas och skräms av knallskott och illegal pyroteknik, av våldet, hoten och hatet:

 Ingenstans i Svenska Fotbollförbundets stadgar står något om att de vill ha maskerade män på läktaren som kastar dessa knallskott.

 Inte någon förening har en verksamhetsbeskrivning som syftar till att skapa en hotfull och hatfull våldsmiljö runt matcherna.

 En del klubbar driver frågan om tillåten och avgränsad pyroteknik men ingen förespråkar illegal bengalbränning.

Tack vare förbundets och föreningarnas långsiktiga och tålmodiga arbete har ordningsstörningar och bråk minskat runt fotbollsmatcherna, vilket avspeglar sig i ökande publiksiffror.

Om allsvenskan ska behålla de välfyllda läktarna samt växa ytterligare som publiksport är det utifrån det sambandet nödvändigt att antalet ordningsstörningar fortsätter nedåt.

En sådan röst har länge saknats

Sportbladets Inizio-undersökning kan ses som en varningsklocka för publiktillströmningen på sikt:

Av de som uppger sig intresserade av allsvenskan svarar två tredje­delar att risk för oroligheter ”absolut” eller ”kanske” skulle få dem att undvika att gå på match.

Endast 29 procent menar att risk för oroligheter inte är något hinder alls för att besöka arenorna.

Att förklara vad fotbollen gör och vad fotbollen vill är nödvändigt när den attackeras av såväl maskerade män som dåligt pålästa l­edarskribenter.

En sådan röst har länge saknats men jag undrar om inte Mats Enquist, generalsekreterare i Svensk elitfotboll, är på väg att bli en person många lyssnar på och litar till.

I intervjun här bredvid pekar han ut fyra viktiga områden för att komma tillrätta med problemen.

Jag saknar egentligen bara ett femte: Hur kan svensk fotboll genom sina föreningar, spelare och ledare ännu tydligare motverka den utbredda hatkulturen bland storklubbssupportrar?

ARTIKELN HANDLAR OM