Niva: Det kommer gäcka oss i all evinnerlighet

AL RAYYAN. Så gick en generation och kommer aldrig åter.

Tre, fyra gånger stod Romelu Lukaku framför öppet mål för att rädda en sista dans.

Det slutade med ingenting. Det slutade med noll.

Till sist var det ju bara tragikomiskt.

Hur många öppna mål behöver du för att få in bollen, Romelu Lukaku?

Tre räcker tydligen inte, så... Fem? Tio?

Det svaret kommer vi aldrig att få. Den här kvällen – den här enskilda insatsen – kommer att förbli en gåta som gäckar belgisk fotboll i all evinnerlighet.

I sina bästa stunder är Romelu Lukaku en anfallare i världsklass – det har han bevisat många gånger – men hans allra sämsta stund kom ikväll.

Hade det inte varit så viktigt hade det såklart mest varit dråpligt. Hur är det överhuvudtaget möjligt för en forward av beprövad internationell klass att missa så grovt, så ofta? Hur kan en så grundskicklig fotbollsspelare se ut som en helt hopplös klumpeduns?

Nyss tillbaka från skada, såklart. Otajmad, absolut. Aldrig den där spelaren med en naturlig förstatouch, inte ens när han är uppe på maxvarv.

Men ändå?

Redan från början var det många som kom hit till Ahmad Bin Ali-stadion med spadarna höjda och redo, men tanken var nu inte att slå dem i huvudet på Romelu Lukaku. En gyllene generation skulle begravas, och det verkade inte som att så många sörjde särskilt mycket.

Snarare spirade någon typ av skadeglädje.

Den senaste tiden har det framstått som att belgarna mest bara är trötta på sitt landslag, och att spelarna själva är färdiga med varandra. Bilen har varit på rak kurs mot bergväggen, och frågan har bara har varit ifall den ska krascha eller om bensinen ska hinna ta slut.

Avskedet har varit ganska utdraget.

Redan för ett halvår sedan föll Belgien med 4-1 på hemmaplan i miniderbyt mot Nederländerna – siffrorna kunde ha varit betydligt större – och ända sedan dess är det som att det pågått en avveckling och nedmontering.

VM har mest varit en intrigant pina för alla inblandade, och in i den här matchen utgick de allra flesta ifrån att slutpunkten var nådd.

Skulle avskedet i alla fall bli värdigt?

Nja. Det tog knappt ens fem sekunder innan Ivan Perisic fick ett ganska fritt skottläge, och hade den bollen gått in hade det varit någon form av slutgiltigt bevis på att spelarna rätt och slätt slutat bry sig.

Nu gjorde den inte det, men innan det passerat två minuter hade kroaterna spelat sig fram till tre farliga lägen i offensivt straffområdet. Belgien startade matchen med sju man som var minst 30 år gamla, och att så erfarna spelare kan gå in i en så här avgörande match så slappt och ofokuserat gränsar också till det oförlåtliga på fotbollens egen straffskala.

Förtjänar att både hyllas och applåderas

Chockstarten ruskade i alla fall om belgarna litegrann, och gradvis växte de in i matchen. Även om de aldrig glittrade så låg de någonstans i närheten av vad vi som kan räkna som en normalprestation av dem, såhär i december 2022.

Laget satt ihop bättre än tidigare under turneringen. Kevin De Bruyne hittade öppnare ytor, och fick även bollen med lite bättre tajming. Och från rätt lite krånglade de dessutom fram fyra mer eller mindre öppna mål för deras Inter-stjärna till anfallare.

Ändå inte tillräckligt.

Belgien av idag är ett helt okej lag, men där det tidigare fanns ett halvdussin världsspelare finns nu bara två kvar.

Den gyllene generationen är borta – men naturligtvis är det en spelargrupp som förtjänar att både hyllas och applåderas.

De lyfte ingen av de största bucklorna, okej, men de tog VM-brons. Det är Belgiens bästa mästerskapsresultat i historien, och det är inte direkt ingenting. Om några borde vi svenskar vara kapabla att berätta hur högt en mellanstor fotbollsnation ska värdera en sådan framgång.

Med här ikväll fanns sju olika belgare som alla gjort minst 100 landskamper, och det är liksom inget snack om att den här spelargruppen är den största som Belgien någonsin haft.

Mest intressant är kanske att diskutera deras eftermäle.

Var de ett resultat av medvetna och genomtänkta strategibeslut kring ungdomsfotbollen i Belgien – eller var det snarare mer av en... tja, tillfällighet? Finns det något att lära av Belgiens gyllene generation?

För ett knappt årtionde sedan började ju hela, halva Europa åka till Belgien på studiebesök, och fick höra om en ny modell med mindre planer och färre tabeller.

Gott så, men det räckte egentligen med att syna underlaget ett halvt varv extra för att inse att det inte hängde ihop.

Kompany, Witsel, Fellaini, Dembélé, Mertens, Chadli och De Bruyne var alla för gamla för att egentligen ha hunnit beröras av det här nya arbetssättet.

De flesta andra hade därutöver haft sina viktigaste utvecklingsår i andra länder. Eden Hazard flyttade till Frankrike när han var 14 år. Toby Alderweireld drog till Nederländerna och Ajax när han var 15, Jan Vertonghen när han var 16.

Svingade en stenhård högerkrok mot plexiglaset

Romelu Lukaku och Thibaut Courtois hann visserligen spela seniorfotboll i Belgien, men lämnade landet medan de fortfarande var tonåringar.

Idag är idén om Belgien som oantastligt talangföredöme mer eller mindre kasserad.

Fortfarande görs mycket bra saker i landet – enbart Genk räknar in 15 VM-spelare som de antingen fostrat eller utvecklat – men det finns inte längre något extremutfall som drar till sig omvärldens intresse.

VM 2022 har belgarna istället mest fungerat som ett avskräckande exempel.

När allt var slut gömde Romelu Lukaku ansiktet i tröjan, och gick rakt ut över sidlinjen.

Där blev han stående en stund – hängande med huvudet mellan knäna – innan han knallade fram till avbytarbåset och svingade iväg en stenhård högerkrok mot plexiglaset.

Belgiens gyllene generation finns inte längre. Själv har Romelu Lukaku mycket framtid kvar framför sig – men när den här begravningsceremonin förs på tal framöver kommer han alltid att behöva leva med att det var han som var dödgrävaren som höll i spaden och skyfflade på jorden.

Publisert:

LÄS VIDARE

Sportbladets Nyhetsbrev

Signa upp dig och få Sportbladets nyhetsbrev varje vecka – helt gratis! Artiklar du inte får missa, heta krönikor från våra experter och en massa smaskigt extramaterial.