Jag har grävt i arkiven – och jag har ett svar!

SPORTBLADET

Sportbladets Kristoffer Bergström: Första gången sedan Mogren och "Hinken"

Var det en historisk dubbelseger vi såg?

Eller var det bara ett resultat av en mystisk medicin?

Efter Hellners och Halfvarssons tiumf reder Sportbladets Kristoffer Bergström ut fem centrala frågor.

Foto: Sportbladets Kristoffer Bergström.

1. Calle Halfvarsson etta och Marcus Hellner tvåa. Hur vanligt är det med sådana dubbeltriumfer?

– Är du som läser detta tonåring? Kanske 21 år och fundersam över vad du ska göra med livet? Då har du aldrig varit med om något liknande.

2013 var Teodor Peterson etta och Emil Jönsson tvåa i en klassisk sprint i Liberec. 2010 var Marcus Hellner etta och Daniel Richardsson trea på tio fritt i Gällivare och 2001 vann Per Elofsson och Mathias Fredriksson guld och silver på VM.

Men det var inte ämnet den här gången. Vi ska hitta en svensk dubbelseger i ett distanslopp i världscupen på herrsidan och för att göra det måste vi leta djupt inne i arkiven.

Jag har dykt ner där.

Grottat in mig.

Jag har återvänt med ett ulligt, grått lager av damm på axlarna efter att ha synat resultatlistor så gamla att de nästan skrevs på pergament.

Och jag har ett svar.

20 december 1994, i den italienska byn Sappada, var Björn Dählie och Vladimir Smirnov chanslösa mot en svensk pangduo. Henrik ”Hinken” Forsberg blev tvåa på tio kilometer fritt men var ändå elva sekunder efter segraren Torgny Mogren.

22 år, alltså.

8019 dagar.

Jag håller fortfarande möjligheten öppen att jag har missat något lopp, så har du ett bättre förslag ska jag genast ändra. Annars borde du genast jubla en gång extra, högt och klart, för vi vet aldrig när vi får uppleva en sådan här dag igen.

2. Calle Halfvarsson har nyligen diagnosticerats med astma. Är det medicinen som gör honom så bra?

– Nej.

3. Klart det är! Eller?

– Nåja, ja, klart att det hjälper att få lindra sin bihåleinflammation. Men det är inget suspekt med hans framgångar eller hans nya diagnos. Ansträngningsastma är en naturlig följd av alla hundratals träningstimmar ute i iskyla, det är inte konstigare är att handbollsspelare sliter ut knäna och att brottare får knasiga öron. Elitidrott är inte hälsosamt, det är ett missförstånd, utan en sorts experiment i hur du kan pressa din kropp hårdast nog.

4. Men då formulerar vi om: utan medicinen hade han inte vunnit, eller hur?

– Jo, det hade nog kunnat hända. Efter segern i sprinten i fredags berättade Calle att han är en så ovan astmatiker att han inte märkte när medicinen tog slut. Så dygnen före tävlingen i Lillehammer har han puffat luft.

5. Kan Calle Halfvarsson vinna världscupen 2016/17?

– Ja. Skulle du ha frågat mig för två veckor sedan hade jag inte ens sträckt mig till ett kanske. Jag hade inte väntat mig den här spänsten i steget, den taktiska skärpan, den tiondelskapande vinnarviljan.

Calle leder världscupen stort och extra glädjande är att mycket talar för att han håller uppe sin höga nivå i vinter. 27-åringen är någon sorts motsats till Johan Olsson: i stället för att pricka in ett eller två distanslopp om året behärskar han sprint lika bra som längre lopp och verkar bara må bättre av att tävla tätt.

Så minimera svackorna, ta en pallplats i touren och håll ut fram till mars så kan det faktiskt gå, Calle.

ARTIKELN HANDLAR OM