Stavspets mot strupen? Jag hade sagt trippel!

avKristoffer Bergström

SPORTBLADET

De största triumferna skär rakt genom decennierna, påminner om gamla stordåd, får en att leta fram svartvita och gryniga foton.

Stina Nilsson etta, Maja Dahlqvist tvåa, Jonna Sundling trea.

– Himla roligt, sa Billan.

– Historiskt, sa Bull.

Det underliga är att det inte känns underligt.

Sprintfinal i Dresden, på en snösträng bred som en rulle packtejp, fyra minuters kamp i plusgraderna. Inte en rejäl backe. Svängar så skarpa att en pistmaskin hade kunnat välta i dem.

Tre svenskar i final och sätter någon en stavspets mot strupen och avtvingar mig ett tips inför starten så placerar jag dem alla på pallen. Så bra är de.

En tå och två hundradelar

Trion lägger upp sina lopp helt olika: Jonna Sundling bråkar sig till täten, Maja Dahlqvist litar på sin avslutning, Stina Nilsson placerar sig baktill och bevakar fältet.

Efter sista knixen kliver Stina förbi fältet och benskejtar mot sin fjärde raka sprintseger i världscupen. Maja Dahlqvist är den enda som kopplar in stavarna på upploppet och blir ohotad tvåa. Sundling, hon som spurtade ner Nilsson i Lillehammer, sluggar sig ikapp Nadine Fändrich och fäller kroppen.

Gick det?

Stina Nilsson väntar med att jubla tills att målfotot analyserats. Hon har vunnit men vet att något större håller på att ske.

Reprisen visar att Sundling är före schweiziskan.

En tå och två hundradelar.

Det är helt sjukt, det är helt rimligt.

Foto: Sebastian Kahnert / TT

Sex svenskor – alla till semi

I målområdet triangelkramar de vitklädda varandra. De kliver upp på prispallen, mottar blommor och gratulationer, blickar kanske ut över konkurrenter från Norge, USA och Slovakien som misslyckats med att slå in en kil mellan dem.

Om dominans är ett för starkt ord i sammanhanget? Tre andra svenskor ställde upp i sprinten denna dag, alla tre gick till semi.

– Det känns så stort att få vara en del av det lag vi har just nu, säger Stina Nilsson.

Foto: Sebastian Kahnert / TT

I en så förändringsbenägen idrott som längdskidor är det poänglöst att ställa gamla åkare mot nya (Jens Burman är lika snabb på 15 kilometer som Björn Dählie var), men rena resultat går ännu att jämföra.

Sedan världscupens födelse 1973 har vi fyra tripplar på herrsidan: 1989, 1991, 2004 och 2014. På damsidan hade vi ingen. De bästa individuella resultaten var från Lillehammer (Sundling etta och Nilsson tvåa) och Dresden i fjol (Falk etta och Dahlqvist tvåa) samt ett 31 år gammalt lopp från Rovaniemi varifrån vi på Sportbladet bara hittar ett grynigt foto.

”Två från Ångermanland lyckades”

Foto: SysAdmin / AP
Magdalena Forsberg (då Wallin) och Billan Östlund (då Westin)

Till vänster: den sammanbitna tvåan Magdalena Wallin, som senare ska byta sport till skidskytte och efternamn till Forsberg.

Till höger: den storleende ettan Marie-Helen Westin, som senare ska byta namn till Östlund.

Jackorna är rutiga, mössorna har tofs, skidorna är av det uråldriga märket Kneissl. Magda håller i en ljusstake hon sannolikt fått i bonus. Duon har tävlat mot varandra sedan de var sju år gamla men det här är enda gången de delar pall i världscupen.

– Man blev överraskad av att vi båda var så starka den dagen. Det var jätteroligt att vi två från Ångermanland lyckades, säger ”Billan” Östlund i telefon.

Hon såg dagens semifinaler på tv men drog sedan ut och höll ett teknikpass för en skara amatörer som vill lära av en gammal världsmästare. Jag upplyser om finalresultatet och anar att hon spricker upp i sitt 1988-leende.

– Det är så himla roligt att de gör så bra resultat. Det finns verkligen en framtid för svensk längdskidåkning, säger Billan.

Aldrig har en svenska vunnit sprintcupen

Och där sätter hon fingret på något. För det är klart att den historiska trippeln kan ståta i egen prakt, men den pekar också mot framtiden.

Stina Nilsson är 25 år. Maja Dahlqvist och Jonna Sundling är 24. Aldrig har en svensk kvinna vunnit sprintcupen men det kan inte bara åtgärdas i vinter utan upprepas många säsonger framöver (medan Frida Karlsson och Ebba Andersson tar hand om distansloppen).

Det gör mig gladast med dagens triumftrojka.

Den får oss att minnas historien, den får oss att glädjas åt nuet, den får oss att längta till framtiden.

 
LÄS MER: Vinterstudion 2018/2019 - stor guide med alla tider

LÄS MER: Världscupen i längdskidor – stor guide. lopp för lopp

LÄS MER: Skid-VM i Seefeld 2019 – allt om mästerskapet

LÄS MER: Allt om skidor – allt du behöver veta om säsongen 2018/2019

 

ARTIKELN HANDLAR OM