Efter skadehelvetet – byter gren: ”Var nere på botten”

Foto: ANDERS WIKLUND / TT / TT NYHETSBYRÅN
Nil de Oliveira.
SPORTBLADET

LONDON. I går slog brasilianska Rosangela Santos sydamerikanskt rekord på 100 meter och slutade sjua på VM.

Hemma i Stockholm satt mannen som fick henne att börja springa – och tackade henne för motivationen att fortsätta göra detsamma.

– Nu blir det en satsning på 400 meter till nästa år, säger svenske landslagssprintern Nil de Oliveira.

Rosangela Santos var nio år när hon skulle börja på en idrottsskola. Hon följde med äldre kusinen Nil de Oliveira. Nil ville spela fotboll och Angela basket men platserna till fotbollslaget var det lång väntetid på så Nil började springa – och efter ett tag lyckades han också övertyga lillkusinen att hänga med.

Ett bra beslut skulle det visa sig.

I går sprang Rosangela Santos som första braslianska kvinna final på 100 meter på ett världsmästerskap efter att i semifinalen slagit till med det sydamerikanska rekordet 10,91.

”Jag förändrade allt”

− Åh, jag mår såg bra! Jag kan inte begära mer än det här, det här var som en medalj för mig, säger hon till Sportbladet efter sjundeplatsen.

Förklaringen till utvecklingshoppet från förra årets semi i Rio förklarar hon med ett enda ord:

– Förändring! Jag har bytt coach, bytt stad – och bytt kärlek, haha! Jag har förändrat allt, börjat om på noll.

Hemma i Stockholm satt Nil de Oliveira framför tv:n och ”hejade sönder”.

Och nu är det hans tur att inspireras av kusinen. Efter att han 2012 varit i final på EM och året efter uttagen i VM-truppen har skador plågat honom.

”Var på botten”

Så till den milda grad att han under sommarens mindre lyckade comebacklopp tänkt tanken att lägga av:

– Det har verkligen varit nära att jag slutade helt. Men jag pratade med min familj och de sa att jag kan inte sluta så här, jag kan inte sluta på botten, säger han.

I stället har han lyssnat på Rosangelas råd och förändrat det mesta.

– Jag har bytt tränare och nästa år planerar jag att gå tillbaka upp på 400 meter igen. Det var egentligen tanken hela vägen, att jag skulle bli snabbare och sen gå upp på 400 meter – men man blir bekväm, lite lat, säger Nil.

Men Rosangela nöjer sig egentligen inte med 400 meter.

– Jag tycker han ska byta till 800 meter, han var så duktig på det när vi var unga. Jag säger det till honom varje gång, säger hon.

Skaffar brassetränare

Nil skrattar:

– I Brasilien sa de alltid att jag slösade bort min tid om jag inte sprang 800 meter, jag gjorde 1,53 som 16-åring när jag bodde där. Men jag orkar inte så långt, 400 meter får räcka.

Hur mycket har hennes förändringar inspirerat dig att fortsätta?

– Mycket. Hon ändrade verkligen allt. Man borde bli bättre på att tänka på sig själv, när något inte fungerar så ändrar hon direkt. Jag tänker för mycket på andra, medan hon tar tag i det. Men nu ska jag också förändra lite saker.

Ja, till nästa år ser allt ut att bli lite som det var förut för kusinerna Santos och Oliveira.

– Som det ser ut ska jag byta till den tränaren jag hade i Brasilien, vår första tränare. Rosangela har också honom lite tillsammans med en amerikansk tränare. Så vi ska försöka köra på distans från och med i höst, avslutar Nil de Oliveira.