Världens landslag

SPORTBLADET

Boxningen - ett mångkulturellt föredöme

Det svenska boxningslandslaget är en mix av kulturer.

Hela åtta nationaliteter fanns representerade i går i landskampen mot Finland.

- Svenskarna kanske är lite bortskämda, föreslår 17-årige svenske mästaren Naim Terbunja.

Foto: BJÖRN LINDAHL
BLÅGULA HOPP 67 kg: Naim Terbunja, Kosovo. 75 kg: Gabriel Stam, Haiti. 57 kg: Majid Jelili, Marocko. 60 kg: Shadi Hamsho, Syrien. 63,5 kg: Richard Semakula, Uganda. 91kg+: Andreas Karlsson, Sverige. 81 kg: Micha Tabagoua, Georgien. 71 kg: Benjamin Kalinovic, Kroatien.

Nästan sex av tio killar med invandrarbakgrund tränar eller tävlar i en idrottsförening. Det visar en undersökning som Riksidrottsförbundet låtit göra. På elitnivå utmärker sig boxningslandslaget på denna front - i landskampen mot Finland i går i Stockholm var bara en av åtta killar helsvensk.

- Boxningen var den sport som tog in den förste invandraren i landslaget på 70-talet. Det är en global sport där dörrarna är öppna för alla oavsett ras eller religion, säger förbundskaptenen Lennart Bernström.

Fixar pressen bra

- I vår sport lär man sig så mycket om andra kulturer hela tiden och man smälter in direkt bland andra invandrare. Svenskarna kanske är lite bortskämda, vi invandrare har haft svårare bakgrund och varit med om mycket. Då klarar man av pressen bättre när motståndaren vill slå ner en, säger svenske mästaren Naim Terbunja som kom till Sverige från Kosovo när han var sju år.

Som pojkfotbollspelare i Linköping hängde han med brorsan till boxningsträningen för fyra år sen. Han började boxas för att bli större på fotbollsplan. I januari debuterade i landslaget, endast 17 år gammal. Trots sin ringa ålder vann han sensationellt senior-SM i april mot VM-femman Patrik Bogere. I september tog han brons i JVM.

- Få kan koordinera sin boxning som Naim gör och jag måste ibland bromsa honom för att han vill så mycket. Han är väldig boxningsintelligent men måste jobba på att orka distansen ut. Han är tänkbar som en OS-boxare redan i Aten men det är 2008 som är hans år, säger Bernström.

Terbunja går sista året på naturvetenskapligt program och hinner inte med mycket annat än skola och boxning. I går vann han sin match i den oavgjorda landskampen mot Finland som slutade 4-4.

- Jag tränar nog mest av alla och tvingas prioritera bort tid med kompisarna. De senaste två åren har boxningen varit hela mitt liv. Men jag har ett mål - jag vill bli den förste svenske olympiske guldmedaljören i boxning. Och jag har många år på mig.

Johanna Garå

ARTIKELN HANDLAR OM

Boxning