Grattis ni som har biljett till GHS

Hoff: Känns helt rätt att tala om ett svenskt ridsportsunder

Foto: MATHIAS BERGELD / BILDBYR N
Peder Fredricson är bara en av flera stora svenska ridsportstjärnor just nu.
SPORTBLADET

Grattis alla ni som köpt biljetter till Göteborg Horse Show, GHS.

Ni som får sitta där på läktaren med era kompisar, häpna över alla fina hästar, hålla andan när favoriterna rider och sedan ta en fika i myllret, analysera och diskutera det ni nyss sett.

Ni som själva rider kommer att åka hem fullproppade av inspiration. Leva på det länge. Drömma.

Det känns som evigheter sedan jag själv satt där som betalade åskådare. Men jag minns hur svindlande stort det kändes.

En del som satt där storögda på läktarna som väldigt unga har gått till världstoppen. Som Henrik von Eckermann och Patrik Kittel, bara för att ta två exempel. Själv förblev jag hobbyryttare och övergav för en period GHS.

Sedan ett tiotal år är jag tillbaka, som ackrediterad journalist på betald arbetstid. Det är något helt annat. En utmaning, med hjärnan på högvarv hela tiden för att jaga fakta, citat, vinklar, nyheter, nyheter, nyheter.

Jag kan säga så här – det börjar bli svårt att variera sig, att tända till, komma på frågor som Fredricson, Baryard-Johnsson och kompani inte redan fått femtioelva gånger.

Så i år övervägde jag på allvar att stanna hemma, titta på TV och sno ihop det viktigaste, göra några snabba telefonintervjuer. Slippa resa, hotelldöden, kass arbetsmiljö i pressrummet, förödande kosthållning, stress.

Men vad sjutton. Det blir en sväng i alla fall. Orsaken - den störtflod av alla unga spännande svenska ryttare som nu bara väller fram på bred front.

Roliga och oförstörda

I de internationella klasserna får Cornelia Rylén, Filip Ågren, Rebecca Hallberg Fischer, Karin Martinsen, Viktor Melin och blott 19-åriga Alice Tapper chansen att visa vad de går för och samla rutin.

Bubblaren Matilda Pettersson fixade sin biljett genom seger i Borås GP. (Läs intervjun med henne.) Stephanie Holmén och Irma Karlsson känns självskrivna efter sina urstarka insatser i världscupen. Där är allt möjligt.

I junior och ungdomsklasserna jäser det ännu mer. Där finns minst tio ryttare som jag absolut vill se. Fler kan överraska. Dessutom är de unga ryttarna roliga att intervjua, oförstörda av mediatränare som de ännu är.

Sedan ett par år gör vi på Sportbladet en tio i topp-lista på de hetaste unga talangerna i hoppning och dressyr. Den lista som ligger ute nu är från november förra året och kommer att uppdateras under helgen.

Fyra av fem hoppryttare på listan är på plats i Scandinavium. Så helt ute och cyklar är vi inte.

Svenskarna som är stjärnor nu

Grejen är att det blir allt svårare att göra en rättvis lista, att gallra i takt med alla unga ryttare som nu skjuter upp som svampar ur jorden, och som bara blir yngre och yngre.

Tiderna förändras verkligen. När jag var ung var Göteborg Horse Show det enda tillfället på året att se världsryttare tävla i Sverige. Det var tyskarna, britterna och amerikanarna som var de stora stjärnorna, som man drägglade över där på läktarna.

Svenskarna tyckte man var jättebra om de hade mindre än fyra rivningar, typ. Jag kan ha fel rent faktamässigt, svenskarna kanske var bättre än så, men det är så jag minns det.

Nu är det svenskarna som är stjärnorna, som skämmer bort oss med pallplatser och medaljer. Detta kombinerat med de nya generationerna av sprakande stjärnämnen som snart kan fylla en hel vintergata, och det känns helt rätt att tala om ett svenskt ridsportunder.

ARTIKELN HANDLAR OM