”Elitidrottare som mår dåligt söker sällan hjälp”

Foto: PETTER ARVIDSON / BILDBYRÅN
Elin Westerlund
SPORTBLADET

Det är tre gånger vanligare med ätstörningar inom elitidrotten än i det övriga samhället, mycket på grund av den kultur som existerar inom elitidrotten.

Psykisk ohälsa jämförs ofta med mental svaghet.

– Vi behöver normalisera psykisk ohälsa och göra det lättare för elitidrottare att få hjälp, säger idrottsforskaren Göran Kenttä.

Göran Kenttä är forskare inom idrottspsykologi på GIH och ansvarig för idrottspsykologi vid Riksidrottsförbundet. Han var initiativtagare till Riksidrottsförbundets samarbete där en mottagning för elitidrottare som lider av psykisk ohälsa öppnades för tre år sedan i Stockholm.

Sedan dess har även en mottagning med samma syfte öppnats i Malmö. Verksamheten inriktar sig på elitidrottare/ledare över 18 år på landslagsnivå eller som precis har avslutat sin karriär. 20–30 procent av Sveriges elitidrottare har problem med psykisk ohälsa, ungefär samma siffror som i det övriga samhället. Däremot är det tre gånger vanligare med ätstörningar, precis det friidrottaren Elin Westerlund drogs med som ung. 

Hur ser du på elitidrottare som lever en vardag likt Elin Westerlunds?

Göran Kenttä

– Nyckelfrågan är om det är hållbart. I värsta fall kan det leda till någon form av utmattningssyndrom. Det finns många som försöker få en vardag att gå ihop och som lyckas ganska bra. Det är beroende av att du har ett bra socialt nätverk och om du är lyckligt lottad med föräldrar som kan ge både tid och pengar. Hur länge du orkar varierar från person till person. Jag skulle önska att det fanns mer stöd för dem som är på en hög nivå. Resultaten ska inte falla på resurser och tid.

Tror du att det finns många idrottare som kanske vill, men inte kan, sluta med sin idrott?

– Det finns det säkert av olika skäl. En sådan situation kallas för “Entrapment”. Det betyder att du sitter fast i din nuvarande situation och det kommer från socialpsykologin. Du tänker kanske “Fasen jag får inte ihop det, men jag kan inte göra något annat”. Du måste kämpa på. Det slutar oftast med att det inte blir hållbart längre och att du går in i väggen eller kollapsar på något sätt.

När tycker du att det inte är värt att hålla på längre med sin idrott?

– När kostnaderna är mycket större än intäkterna. Och då menar jag på ett mentalt plan. Lider du, mår du dåligt eller känner du dig otillräcklig, så tycker jag att du måste se över din situation och göra val i livet, säger Göran Kenttä.

Ser du det som ett problem att många elitidrottare identifierar sig med sin idrott?

– Det kan vara problematiskt. Går du igenom ofrivilliga karriäravslut, som skador eller att du inte platsar så kan det leda till en form av identitetskris. Att associera allt till idrotten kan göra det svårt att hitta vidare. Det är viktigt att göra något annat förutom idrotten. Jag kan väl tycka att idrotten bör ta ett större ansvar vid en karriärväxling. Vissa tycker att det är ett lyxproblem, men många elitidrottare lägger ned allt de kan i idrotten och får stöd för det. Vissa behöver få övergångsstöd. Det är svårt att hitta andra exempel där du är förbrukad vid 30 års ålder.

Tycker du att elitidrotten behöver mer hjälp när det gäller psykisk ohälsa?

– Psykisk ohälsa inom elitidrotten är ett problem som har lidit av bristen på ekonomiska resurser. Vi har öppnat en mottagning i Stockholm och Malmö som inriktar sig på elitidrottare med psykisk ohälsa. Förhoppningsvis växer det stödet så att fler kan få hjälp. Stigmat är ganska stort när någon drabbas av psykisk ohälsa. Elitidrottare som mår dåligt söker sällan hjälp. Inom idrotten betraktar man psykisk ohälsa som en mental svaghet. Det får inte finnas inom elitidrotten. Vi behöver normalisera psykisk ohälsa och göra det lättare för elitidrottare att få hjälp, säger Göran Kenttä.

Vad är det som motiverar de personer som befinner sig i limbo mellan hobbyidrottare och elitidrottare att satsa allt på sin idrott?

– Det finns många som gör det av passion och glädje, vilket är positivt, men många elitidrottare anser att det inte finns något annat som de kan göra. Ibland är det andra personer som har investerat i dig och det kan göra att du utövar idrotten för någon annans skull än din egen, säger Göran Kenttä.

Peter Mattson

Peter Mattsson är idrottschef på Riksidrottsförbundet. Han tycker att ett av idrottens största problem är att det finns så många elitidrottare som inte lyckas realisera sin potential. Peter Mattson tror att en orsak till detta beror på att många elitidrottare inte har tillräckligt god ekonomi. Däremot tror han inte att idrotten kan ha haft en negativ inverkan på elitidrottare efter avslutad karriär

– Oavsett om du lyckas eller inte så kommer du ha nytta av att ha gjort en målinriktad satsning. Du lär dig att planera och utvärdera din träning. Det är sällan som du kan ta skada av en elitidrottssatsning. De allra flesta mår bra i sin elitsatsning och har nytta av erfarenheterna genom hela livet, säger Peter Mattson.

Startat samarbete

Elitidrottare som lider av psykisk ohälsa söker ofta inte hjälp för sin sjukdom. Det beror mycket på den kultur som finns inom idrotten. Psykisk ohälsa jämförs ofta med mental svaghet. Riksidrottsförbundet jobbar för att förändra den inställningen

– Vi har startat ett samarbete med två mottagningar för psykisk ohälsa runt om i landet. Vi vill att elitidrottare som drabbas av psykisk ohälsa ska få hjälp och gör därför en rad olika utbildningsinsatser inom idrotten. Vi ska framförallt göra det lättare att slussa vidare idrottare till sjukvården, säger Peter Mattson. 

Ätstörningar är ett problem inom elitidrotten. Det är tre gånger vanligare med ätstörningar än i det övriga samhället. Riksidrottsförbundet tror att det är en följd av de krav som ställs inom vissa idrotter

– Idrotter där vikten har en direkt påverkan på resultatet är i riskzonen. Men ätstörningar är en psykiatrisk diagnos. Den allmänna sjukvården har ansvar att behandla sjukdomen. Det finns lindrigare former av ätstörningar som Riksidrottsförbundet som vi inom idrotten måste bli bättre på att förebygga och vara uppmärksamma för att de aktiva inte ska drabbas. Vi anordnar nätverksträffar och gör utbildningsinsatser för idrotter i riskzonen, säger Peter Mattson.

Ladda ner Sportbladets egna app du också 00:20

GRATIS! Ladda ner Sportbladets app i iPhone & Android.

ARTIKELN HANDLAR OM