Semenyas stora chans

SPORTBLADET

Testosterongränsen slopad – då talar allt för guld: ’Hon ser löjligt atletisk ut’

1 av 2

18 år, världsmästare och utpekad som man 2009.

Nu är Caster Semenya, 25, tillbaka, redo att ta OS-guld och återigen sätta fingret på en av idrottens mest komplicerade frågor.

Sportbladet berättar här historien om hur Caster Semenyas väg tillbaka till toppen går via byråkrati, domstolar och en 20-årig indisk sprinter.

Foto: Dutee Chand

Redan tre veckor före VM i Berlin 2009 studsade friidrottsintresserade runt om i världen till när de såg resultaten från de afrikanska mästerskapen. Den 18-åriga, regerande juniorvärldsmästarinnan, Caster Semenya hade sänkt sitt eget personliga rekord med över fyra sekunder på 800 meter och vunnit på världsårsbästa 1.56,72.

Men det var först på VM i Berlin som hela idrottsvärlden fick upp ögonen för den bredaxlade, muskulösa och fullständigt överlägsna sydafrikanskan. Efter att ha glidit igenom försök och semifinal så fullständigt krossade hon allt motstånd i finalen. De avslutande 100 meterna fick kommentatorer runt om i världen att gå i spinn efter att hon förvandlat en knapp ledning till en seger med evighetslånga 2,5 sekunder på tiden 1.55,45.

Men det var aldrig den fenomenala idrottsprestationen som diskuterades efter loppet. Det var i stället uppgifterna som hade läckt ut bara timmar före finalen. Medan Semenya värmde upp inför loppet som skulle förändra hennes liv bekräftade IAAF uppgifterna i australiensisk media om att stjärnskottet hade genomfört ett könstest vid ett sjukhus i Sydafrika precis före VM och att resultatet från det inte skulle komma förrän veckor efteråt.

Plötsligt stod en blyg 18-årig tjej i hela världens fokus och det alla undrade var om hon inte egentligen var en man?

Efter att Caster Semenya spänt musklerna i en segergest och demonstrativt borstat av lite fiktivt damm från axlarna leddes hon ut från arenan bakvägen. Inga intervjuer, ingen presskonferens och inga svar.

I stället spekulationer som redan då var utom all kontroll.

Sprang inte på 11 månader

IAAF fick stenhård kritik för att uppgifterna läckt, för att man inte gjort en undersökning i ett tidigare skede och framför allt på det integritetskränkande sättet det skett.

– Jag har blivit utsatt för en opåkallad och påträngande undersökning av det mest intima och privata delarna av mig, sa Semenya själv i ett uttalande senare.

– Hon var okänd för tre veckor sedan. Ingen kunde ha förutsett det här. Vi är snabba, men vi är inga lejon, försvarade sig generalsekreterare Pierre Weiss när tidsaspekten kom på tal.

VM-finalen blev det sista loppet Semenya sprang på 11 månader.

Under tiden slogs det fast att hon naturligt producerar ovanligt stora mängder manligt könshormon, testosteron, så kallad hyperandrogenism. Till skillnad från många andra med samma, relativt vanliga, tillstånd kunde Caster Semenyas kropp dessutom tillvarata testosteronet och därför fick hon en klar fördel gentemot medtävlande som bara kunde uppnå sådana testosteronnivåer genom dopning.

Det har aldrig sagts officiellt men när Semenya återvände till tävlingsbanan var det tydligt att nivåerna av testosteron tryckts ner med medicin. Hon var visserligen VM- och OS-tvåa 2011 respektive 2012 men aldrig i närheten av de tider som hon presterat tidigare och vid VM i fjol åkte hon ut redan i semifinalen.

Ändå kommer hon till Rio som en större guldfavorit än Usain Bolt. Flertalet experter menar att hennes världsårsbästatider bara är en viskning om kapaciteten som kan räcka till att radera ut friidrottens äldsta världsrekord, Jarmila Kratochvilovas 1.53,28 från 1983.

För att förstå hur det är möjligt behöver vi backa bandet till 2011. Då bestämde sig IAAF för att helt ändra sitt sätt att bestämma vilka som ska få tävla i den kvinnliga friidrotten. Man frångick det som kallats könsverifiering och valde att helt fokusera på nivåerna av testosteron i kroppen. Här blir det oundvikligen en del siffror att ta hänsyn till men för att göra det enkelt kan vi säga att 99 procent av alla kvinnliga friidrottare har testosteronnivåer på under 3 nanomol/liter. Ändå sattes gränsvärdet på 10 nmol/l så att garanterat inga andra än kvinnor med hyperandrogenism eller de som har dopat sig skulle kunna hamna över gränsvärdet.

Med hjälp av medicinsk behandling har Caster Semenya och 13 andra, i de flesta fall anonyma, kvinnor pressats ner under gränsvärdena – och på samma gång har de sett sina resultat dala.

Men medan Caster Semenya valde att inte slåss mot de nya reglerna utan bara anpassa sig tog en 18-årig indiska strid.

Dutee Chand var också ombedd att pressa ner sina testosteronnivåer. Men istället för att acceptera läget valde hon att slåss mot regeln.

Hemma i Indien skapade hon opinion och fick ett stort stöd.

– Jag vet att folk började undra om jag var en man eller kvinna. All min heder försvann. Mina vänner började fråga vad det var som var fel med mig och det började undvika mig. På träningsarenorna brukade vi tjejer dela rum men jag var tvungen att bo ensam. Jag är glad att ingen annan utsätta för samma övergrepp som jag, sa hon när fallet uppmärksammades 2014.

Förra hösten stod hon som vinnare i idrottens skiljedomstol. Cas ansåg inte att IAAF presenterat bevis nog för att säga att höga testosteronnivåer är en avgörande fördel gentemot andra idrottare. I stället öppnade man upp regelverket fram till 2017 när IAAF ska lägga fram nya, bättre bevis.

– Min kamp för att få vara på banan var väldigt viktig, jag har gett allt för min idrott och jag förtjänade en seger och det fick jag. Det är också viktigt att inte förnedra någon idrottare, sa Chand.

”Är många som pratar”

Ett knappt år efter beslutet står Dutee Chand i mixade zonen på Olympiastadion i Rio och försöker sätta ord på sin första OS-upplevelse.

– Jag blev faktiskt nervös i dag, jag sprang med så många bra löpare att jag blev väldigt nervig, säger hon och fortsätter:

– OS är fantastiskt, det överträffar mina fantasier och jag är ung och har två, tre OS till på mig där jag förhoppningsvis kan göra bättre ifrån mig.

Den talangfulla sprintern har under året sänkt sitt personliga rekord från 11,62 till 11,24 och är precis som Caster Semenya i sitt livs form. Experter, som Ross Tucker, sydafrikansk professor i idrottsfysiologi som följt Semenya länge, är övertygade om att det är tätt förknippat med den nya regeln.

– Caster ser nästan löjligt atletisk ut nu. Hon är en helt annan idrottare om man jämför med förra året, säger han.

Johan Wettergren tränar svenska 800-stjärnskottet Lovisa Lindh och är god vän med Semenyas tränare Jena Verster som är baserad i Potchefstroom där flera svenskar brukar åka på träningsläger. Han är inte lika övertygad om att det är så enkelt att göra en analys.

– Hon har haft skadeproblem tidigare och då blir det en sänkning av nivån på tiderna när man blir frisk. Testosteronnivåer är en faktor av väldigt många. 800 meter är en häftig gren på det viset, man kan komma uppifrån med den aeroba biten eller så kan man springa det på 400-meterskapacitet, det är så otroligt många komponenter.

Tycker du att Lovisa och Caster tävlar på lika villkor?

– Ja, jag tycker de tävlar på lika villkor. Sen är det ju bara en person det är synd om – och det är Caster.

Lovisa Lindh själv är inte lika säker på att hon tycker att spelplanen är jämn:

– Jag vet inte riktigt, det är väldigt speciellt, säger hon.

Pratas det mycket bland er konkurrenter?

– Ja, det är många som pratar. Det handlar mycket om det är rättvist eller inte, men jag kan inte göra någonting så det är bara att försöka släppa det.

Dutee Chand vill helst inte prata alls om det som varit.

– Allt det där är i det förflutna, jag är med och deltar och då betyder det att allt är bra, säger hon.

Vill återinföra gränsen

Men frågan är om Chand och Caster Semenya får chansen att tävla i fler stora mästerskap under samma förutsättningar. Under sin Rio-vistelse har IAAF-presidenten Sebastian Coe aviserat att man tänker göra ett försök att återinföra testosterongränsen:

– Vi tittar återigen på den här frågan och vi kommer att prata med Cas någon gång nästa år.

– Men vi måste samtidigt komma ihåg att det här handlar om människor. Det är ett känsligt ämne, de är idrottare, de är döttrar och de är systrar och vi måste vara väldigt tydliga med det här. Vi ska hantera det här varsamt.

Det är en grannlaga uppgift för både Cas och IAAF att hantera frågan på ett sätt som accepteras av hela idrotten, båda sidorna av myntet har poänger värda att lyssna till. Riskerar man att göra all kvinnlig idrott ointressant om man luckrar upp gränserna mellan män och kvinnor? Eller är det helt enkelt så att man ska hylla en hög testosteronnivå hos en kvinna på samma sätt som man imponeras av andra genetiska fördelar som längd i basket eller hög andel snabba muskelfibrer hos sprinters?

Vad beslutet blir vet vi inget om.

Däremot talar allt för att Caster Semenya vinner OS-guld på Rio-spelens näst sista dag. Och precis som för sex år sedan kommer hon stå där som en mästare och få svara på frågor om hon är tillräckligt mycket kvinna för att hennes seger ska vara rättvis.

Det kan, oavsett åsikt i frågan, aldrig vara rättvist.

Utvecklingskurvor

Caster Semenyas utvecklingskurva 800 meter:

2009: 1.55,45

******** (första avstängningen)

2010: 1.58,16

2011: 1.56,35

2012: 1.57,23

2013: 1.58,92

2014: 2.02,66

2015: 1.59,59

Cas-beslutet

2016: 1.55,33

Caster Semenyas utvecklingskurva på 400 meter:

2011: 52,54

2012 53,62

2014: 55,33

2015: 53,12

2016: 50,74

Dutee Chand, 20, utvecklingskurva på 100 meter:

2012: 11,80

2013: 11,62

2014: 11,63

2015: 11,64

Cas-beslutet

2016: 11.24

ARTIKELN HANDLAR OM