Viktigt att fler länder tar ställning mot Ukraina

Foto: AP
Julia Tymosjenko.
SPORTBLADET

Det är bra att Europas ledare använder EM i fotboll för att få Ukraina att respektera mänskliga rättigheter.

Det finns inget bättre påtryckningsmedel än en stor idrottsturnering.

Kommer ni ihåg den blonda kvinnliga politikern som ledde Ukrainas orangefärgade revolution häromåret?

Hon heter Julia Tymosjenko och det är hennes öde som nu flätas samman med fotbolls-EM i Ukraina.

I oktober i fjol dömdes den före detta premiärministern Tymosjenko till sju års fängelse i en rättegång som har fått EU-parlamentet att ifrågasätta rättssäkerheten i landet. Misstankarna är att hon åtalades för att Ukrainas president Viktor Janukovitj ville röja sin farligaste politiska motståndare ut vägen. Starkt förenklat är det som om Fredrik Reinfeldt skulle bura in Stefan Löfvén för att ha mindre konkurrens om väljarna.

Nu säger Tymosjenko att hon misshandlas i fängelset och vägras sjukhusvård. Hon har inlett en hungerstrejk och saken är stort uppslaget i den internationella pressen. Tysklands förbundskansler Angela Merkel har därför sagt att hon inte kommer till invigningen av EM i fotboll om inte­ fallet Tymosjenko först klaras upp. Andra tyska politiker har föreslagit att behålla EM i Polen, men flytta matcherna som ska spelas i Ukraina till till exempel Tyskland eller Österrike.

Hur långt vågar Tyskland gå?

EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso har under tiden tackat nej till EM-invigningen, medan andra regeringschefer avböjer att medverka på ett politiskt toppmöte i Jalta med Janukovitj.

Det var länge sedan en stor sportturnering förvandlades till en så het politisk potatis.

Det blev inte mycket av protesterna om bristande mänskliga rättigheter i Kina inför OS 2008. Den enda riktigt stora bojkott som verkligen har genomförts var den mot OS i Moskva 1980 i protest mot Sovjetunionens invasion i Afghanistan.

Sedan dess har Berlin-muren fallit, det kalla kriget är slut och sport och idrott har väl ingenting med vartannat att göra eller?

Nu handlar det mer om ekonomi än någonting annat. Den internationella idrottens stora organisationer, IOK, FIFA eller UEFA vill ge alla länder möjligheten att vara värdland till ett stort mästerskap. Det har blivit ett sorts bakvänt demokratiargument.

För det håller inte. Idrott kan inte utövas utan kontakt med omvärlden. Med eller mot sin vilja gör lagen som deltar ställning i sådana här sammanhang?

Problemet är förstås nu hur långt man faktiskt kan tänka sig att gå. Om Julia Tymosjenko fortsätter sin hungerstrejk, om hon inte får möjlighet till sjukvård och en rättvis rättegång, vad ska Tyskland göra då?

För en sak är att en regeringschef avstår från invigningen. En helt annan är naturligtvis att dra in Tysklands medverkan i turneringen. Nu är det viktigt att fler länder tar ställning för att öka trycket på Ukraina. Mot all förmodan, sade en talesman för UEFA häromdagen att organisationen inte utesluter att skjuta upp EM.

Uttalandet förnekades senare. I bästa fall fungerade det som ett skrämskott.

Om fotboll kan leda till att mänskliga rättigheter respekteras, är det en enormt stor seger.

avKristina Kappelin