Hyllningen efter tränarens avsked

SPORTBLADET

”Sånt som värmer och gör gott för hela kroppen”

1 av 2 | Foto: Mathias Tholin och Kristján Andrésson.

Kristján Andrésson har gjort sin sista träning med Guif efter tio år som tränare.

Då skrev veteranen Mathias Tholin ett känslosamt inlägg på sitt Instagram.

”Att en person skulle betyda så mycket för mig både privat och på handbollsplan kunde jag aldrig drömt om.”

– Mathias är en stor handbollsspelare men en ännu större människa, säger Andrésson.

Kristján Andresson har efter sex år som spelare i Guif tränat elitserielaget i tio år, varav de sista nio som huvudansvarig.

Redan i februari meddelade 35-åringen att han skulle sluta efter säsongen och i torsdags höll han sin sista träning med laget.

Kort efteråt skrev veteranen Mathias Tholin, som debuterade under Andréssons första år som tränare, ett mycket känslosamt inlägg på sitt Instagram. Kontot är privat men inlägget har ändå spridits med stor värme i handbolls-Sverige.

Avslutningen lyder:

”Så fantastiskt många underbara minnen har vi samlat på oss under våra 10 år tillsammans.

Att en person skulle betyda så mycket för mig både privat och på handbollsplan kunde jag aldrig drömt om.

Du har en så stor del i min handbollskarriär att du inte kan förstå.

Men allt har ett slut. I dag gjorde vi våran sista träning ihop.

Vill bara tacka dig för allt, Kristján.”

”Sånt som värmer”

Vad tänkte du när du läste det, Kristján?

– Jag blev glad. Det är sånt som värmer och gör gott för hela kroppen.

Själv blev jag lite rörd när jag läste det?

– Ja, det är klart att det kändes. Det tog, särskilt när det kom från en så fin människa som Mathias. Man mår gott efter att läst ett sånt inlägg.

Tholin har varit en av elitseriens absolut bästa vänstersexor under många år men också en retsticka som inte alltid varit så populär hos motståndarna och deras publik.

– Han har berört större delen av handbolls-Sverige, fast på olika sätt. I Guif är det här den Mathias vi känner. Jag förstår att motståndare och publik kanske inte har samma bild som jag har av honom. Men han brukar vara den förste som min äldste son Noah, 5, springer fram till efter matcherna och gör en high-five med, sen springer han till sin pappa. Mathias är en stor handbollsspelare men en ännu större människa. All den kamp han visat på plan mot motståndare ger inte en rättvis bild av vem han egentligen är, säger Andrésson.

Hur var sista träningen?

– Vi avslutade med en fotbollsmatch gamla mot unga. Sedan satte vi oss och käkade lite smörgåstårta. Jag pratade med laget och tackade för mig.

”Det blev lite tårar”

Och visst blev det känslosamt.

– Det blev lite tårar men det var mest för att de ville kramas.

Tholin är inte den ende som varit med under hela Andréssons decennium som Guiftränare, utan det har också Richard Blank och Robin Andersson varit.

Ditt bästa minne med Tholin?

– Det var nog under mitt första år som tränare och vi slog Hammarby i en slutspelsmatch. Mathias avgjorde i matchens slutskede. Vi hade bestämt att Mattias Zachrisson skulle komma på en ”japan” men det gjorde han aldrig så Tholin fick själv avsluta. Efteråt finns det en klassisk intervju i SVT där han i ren eufori berättar hur han gjorde målet. Det är nog mitt starkaste minne av Mathias.

Nu lägger Andrésson av med handbollen för att satsa på det civila jobbet som mellanchef på en bank i Eskilstuna och fokusera på familjen som förra lördagen utökades men son till.