Wennerholm: Bländande svensk friidrottskväll igen

SPORTBLADET

LAUSANNE. Lovisa Lindh slår inte bara Abeba Aregawis svenska rekord på 800 meter.

Hon krossar det i ett varmt och härligt Lausanne.

Frågan är var det ska sluta för den här tjejen som utmanar de bästa i världen i en av friidrottens absolut tuffaste grenar.

Jag har sällan sett en lyckligare svenska den här sommaren, som när Lovisa Lindhs tid kom upp efter lång granskning. Historisk som den första svenska att springa under 1.59 med tiden 1.58,77.

Då är hon inte ens i toppform.

Det ska hon var först till VM i London i augusti. Precis som hon var i fjol i OS i Rio, där hon var snubblande nära att ta sig en OS-final i sitt första stora mästerskap.

Då blev det också personligt rekord med 1.59,41, första och enda gången hon var under två minuter den säsongen.

Nu startade hon årets säsong med att bli fyra i inomhus-EM i Belgrad.

Och utomhus har hon varit under två minuter tre gånger nu.

Det är en helt annan nivå, en helt annan plattform att stå på.

Och det är en helt ny drömgräns som gäller från och med idag – 1.58.

Jag blir inte förvånad om hon kan gå under den tiden innan den här sommaren är över.

5,73 är mer än godkänt

Diamond League-galan i Lausanne blev en ny, bländande svensk friidrottskväll.

Armand ”Mondo” Duplantis visade att han kan konkurrera med de bästa i världen, även om han stannade på 5,73 den här kvällen. Det låter nästan lite futtigt i hans fall, men då talar vi om en höjd som hade varit nytt juniorvärldsrekord för bara några månader sedan.

Dessutom hade han en lång flygresa och en kraftig tidsomställning i benen.

Han landade i Europa första på onsdagsmorgonen och drar vidare i ottan på fredag för att hoppa lag-SM i Borås.

Mot den bakgrunden är 5,73 mer än godkänt.

Sofie Skoog var också uppe och flög kring personliga rekordhöjder, då hon tog 1.93 och hade ett hyfsat försök på 1.96. Hon står kvar på 1.94 som bästa resultat, men i hennes fall är det också bara en tidsfråga innan det är slaget.
▪▪▪
Den här sommaren har varit en enda lång framgångsvåg för svensk friidrott.

Det smäller till lite här och var och ibland när man minst anar det.

Som Michaela Meijers svenska rekord vid Världsungdomsspelen i Göteborg, där hon passerade nya rekordhöjden 4,71 med luft till ribban.

Eller Daniel Ståhls monsterkast på Sollentunas GP, där han inte bara passerade drömgränsen 70 meter. Diskusen fortsatte även förbi Ricky Bruchs nästan 33 år gamla rekord och ytterligare tre centimeter. Hans 71,29 är det överlägset längsta kastet i år och det längsta på fyra.

Försökte på nya världsrekordhöjden

Meraf Bahta har satt nytt svenskt rekord på 10 000 meter och Ida Storm har smällt till med 7,52 i slägga. För att inte tala om Melwin Holm, som krossar pappa Stefan i motsvarande ålder och satt nytt världsrekord i höjd för tolvåringar (1,87). Han räknas väl inte riktigt än, men det har i alla fall börjat bra.

Lovisa Lindhs 1.58,77 var det femte svenska rekordet på bara några veckor.

Och det sjätte bara i år, med Duplantis 5.90 i Texas den 1 april.

Jag har redan fått uppleva så många stora ögonblick den här sommaren att det redan överträffat alla förväntningar. Och då är mer än halva säsongen kvar, inklusive VM i London.

Var ska detta sluta?
▪▪▪
Sverige blev av med ett rekord också den här kvällen.

Ryskan Marija Lasitskene slog Kajsa Bergqvists gamla stadionrekord på 2,04.

Ryskan tog 2,06 och försökte sedan på nya världsrekordhöjden 2,10.
Marija Laistskene är förmodligen den friidrottare som är mest överlägsen i sin gren i världen just nu. Här i Lausanne var hon tretton (!) centimeter före tvåan Kamila Licwinko och trean Sofie Skoog, som båda stannade på 1,93.

Jag skrev redan efter galan i Rom att hon kommer att sätta nytt världsrekord redan i sommar.

Jag har ingen anledning att ändra mig.