Hon visste att inte lita på folk – nu kan ingen lita på henne

SPORTBLADET

STOCKHOLM-ARVIKA. Marion Jones lärde sig hela sin barndom att man inte kan lita på män.

Nu har hon vuxit upp.

Nu vet hela världen att man inte kan lita på Marion Jones.

Foto: Marion Jones leende har försvunnit.

Marion Jones pappa drog tidigt och sen försökte hon få kontakt med honom när hon var 13. Han jobbade i en tvättomat, men han ville inte veta av henne.

Sen ville han veta av henne när hon blev rik och berömd, men då var det för sent. Och nu vill han väl inte veta av henne igen, antar jag.

Marions kille CJ Hunter försökte lura hela världen om dopning.

Han var dopad på en nivå över all begriplighet. Han satt bredvid mig en tävling. När Marion skadades vrålade han shit och hela bänkraden skakade.

Marion tvingades ställa upp för sin kille och satt där och lät lite som Hillary Clinton på en presskonferens i Sydney som jag var på.

Nu är det hon som måste hålla presskonferenser och kanske är det hennes barn som ska sitta där den här gången och ställa upp för sin mamma. Miljoner tv-tittare. Men jag vet inte ens om Marion skäms.

Jag minns en hel annan presskonferens i Sydney.

Det kändes som en mänsklig stund i all medaljhysteri och dopningshysteri.

Efter 200-finalen träffade Marion pressen tillsammans med tvåan och trean. Tvåan – Pauline Gainsford Taylor från Bahamas – var så rolig och personlig och varm att till och med Marion glömde sina problem.

Marion, har alla händelser med din mans dopning knäckt dig?

–Nej. Min mamma skjutsade mej två, tre timmar varje dag till träningen i flera år och jag skulle aldrig, aldrig låta en sån här sak förstöra de här dagarna för mig eller för henne. No way.

Mamman där.

Den viktiga ensamma mamman.

Då lät det bra. Nu, efter de senaste dagarnas avslöjanden känns det bara bisarrt och extra förljuget.

Pauline, är du glad över silvret?

– Ja, jag träffade faktiskt Cathy Freeman 1990 här i Australien och då rusade jag fram till henne och sa ”exakt vilken hudfärg har du – egentligen”. ”Vad tror du”, svarade hon. ”Ja, jag vet faktiskt inte, det är inte så lätt att säga ...”, sa jag. Sen dess har vi varit goda vänner.

Sen sa hon sa nåt om att hennes mamma lärt henne tro på sig själv.

Mamman där.

Den viktiga ensamma mamman.

Pauline, gillar du löpning?

–Ja, jag gillade inte friidrott egentligen för jag var så storbröstad och har en så enorm rumpa så alla tittade på mej. Jag fick en behå av nån som jag skulle använda och alla sa att ”vem är den där behån som springer omkring på löparbanan”... hoho.

Marion skrattade, minns jag. Kanske glömde hon just då tankarna om ifall hennes make CJ Hunter ljugit för henne.

Det spelar ingen roll nu. För nu vet vi ju att Marion ljög själv om det mesta – redan den där dagen i Sydney.

Jag är den första att erkänna att det fanns vissa mindre fel i min statistik om tittarsiffror på hockey och fotboll som jag skrev om förra söndagen.

För er som vill ha de exakta siffrorna hänvisar jag till min källa Patrick Ekwalls rättelse i sin i övrigt alldeles utmärkta blogg på Fotbollskanalen.se.

Om Celticsupportern får livstid hoppas jag verkligen att Den Döende Svanen Dida får samma straff.

Efter att ha varit i Målilla tycker jag att framtidens speedway körs där. Inomhushall för motorsport – bara det låter ju fantastiskt.

Ivan Obolos formsvacka kom verkligen olägligt.

Jag är numera fullständigt överens med Fotbollsfrun Malin Wollin: I år är vi alla Kalmariter.

Om Joachim Lantz spelar, vill säga. Annars kan det kvitta.

Men det är klart: vinner Kalmar guldet får man väl döpa om Storgatan till Elm Street.

Sävehof är livrädda för att Champions League ska förstöra deras ekonomi. Arvikas dambaskets Europaäventyr var kul så länge pengarna räckte – men ledde raka vägen mot avgrunden.

Bryter man allsvenska matcher bara om inkastade saker träffar linjemän?

Mycket stark statistik: Av 2000 Glenn i Sverige finns 432 i Göteborg. Det är var fjärde. Ramsorna stämmer alltså.

Var tionde svensk Glenn bor i Frölunda.

Veckans tråkigaste vinkel för krönikor och paneler: eftersom bloggkrisen på Aftonbladet berör så ohyggligt få tänker jag ... ägna mig bara åt den.

Eller bryter man matcher bara om domaren heter Peter Fröjdfeldt?

Malmö kommer att få betala max två miljoner för Roland Nilsson. Snacket om 25–30 miljoner är ju bara nys. Gais vet att en missnöjd tränare är en dålig tränare.

Det märkligaste inslaget i tv-sändningen från Ullevi var ju att Mathias Svensson faktiskt sågade Fredrik Björck.

För övrigt anser jag att det är lite larvigt att kalla en liga för ”Svenska Superligan” när det handlar om innebandy?