Svenske forskarens metod ska stoppa bloddopningen

Har fått anslag från Wada i tio år

SPORTBLADET

De misstänkta fallen av bloddopning är många men svåra att bevisa.

Nu kan den svenske forskaren Christer Malm vara på väg att komma ikapp fuskarna – han har i snart tio år utvecklat ett sätt att avslöja blodtransfusioner.

– Att vi kommer att få fram en fungerande metod är vi väldigt säkra på, säger han.

Uppdrag gransknings databas innehåller fler än 10 000 tester från nästan 2 000 elitskidåkare och visar att det runt tiden för mästerskap förekommer mycket förändringar i idrottarnas blodvärden.

Att bevisa att förändringarna beror på blodtransfusion har dock varit i princip omöjligt.

Vid en blodtransfusion tappar idrottare sitt eget blod och fryser ner det. Prestationsförmågan sjunker på kort sikt, men återställs naturligt efter några veckor. När det tappade blodet sedan sprutas tillbaka in i kroppen höjs blodvärdet och därmed prestationsförmågan.

Två fingeravtryck

Christer Malm, lektor vid Umeå universitets idrottsmedicinska enhet, har i nästan tio år arbetat på en metod för att avslöja blodtransfusioner. Något som han berättade om i onsdagens Uppdrag granskning. I korthet går den ut på att upptäcka förändringar i röda blodkroppar som uppstår när blod fryslagras och sedan sprutas tillbaka in i kroppen.

– Man kan likna det vid fingeravtryck, plötsligt har du två olika fingeravtryck i blodet. Ett fingeravtryck är ditt normala, så som dina röda blodkroppar ska se ut. Men har man tillräckligt känsliga analysmetoder ser man att det även finns ett annat avtryck insprängt i det normala, säger han till Sportbladet.

Christer Malm och hans medarbetare har fått anslag från internationella antidopningsbyrån Wada sedan 2009.

– Det är en väldigt lång och komplicerad process. Nu är vi inne i en fas där vi förenklar metoden. Man kan inte hålla på med en analys på ett Wada-laboratorium i en hel dag, det blir för dyrt. Det måste ner till att man kan göra analysen på någon timme. Vi ska anpassa oss till de utrustningar som finns på dopningslabben. Nu använder vi en ganska avancerad forskningsutrustning som inte finns på vanliga dopningslabb.

”Frysning som gäller”

När metoden skulle kunna bli standard inom längskidåkningen kan Christer Malm inte svara på. Utöver att förenkla analysprocessen jobbar man på att säkerställa att metoden inte kommer att ge falska positiva provsvar.

– Att vi kommer att få fram en fungerande metod är vi väldigt säkra på, annars skulle vi inte jobba med det. Om sedan Wada väljer att acceptera produkten eller inte, det är upp till Wada, säger han.

Metoden bygger på att blodet har varit nedfryst. Är det säkert att idrottare som gör blodtransfusioner alltid fryser sitt blod?

– Om jag skulle dopa någon skulle jag göra det i alla fall. Kyllagrat blod kan du bara förvara en begränsad tid. Då måste du göra det här med några dagars mellanrum, och då blir det stora variationer i blodvärdena. Det tror jag inte är praktiskt gångbart.

– Vi tror att det är frysning som gäller. Och då behöver du inte dopa dig dagen före OS. Du kan dopa dig fyra veckor innan, och sedan kan du träna väldigt mycket hårdare efter det.