Aftonbladet fällt av Pressens opinionsnämnd

SPORTBLADET

Pressens Opinionsnämnd har i ett beslut den 4 maj 2010 klandrat Aftonbladet för att ha brutit mot god publicistisk sed.

Publiceringen

På sidan nio i Sportbladet den 20 februari 2009 publicerade Aftonbladet en artikel om advokaten Martin Klette. Huvudrubriken löd Riskerar ännu en varning. I en underrubrik sades: Advokaten Klette under utredning igen: Har inte följt vårt regelverk.

I ingressen stod: Advokaten Martin Klette har redan varnats två gånger av Advokatsamfundet. Nu är han på nytt föremål för en prövning i disciplinnämnden. Det pågår en utredning, säger generalsekreterare och advokaten Anne Ramberg. I brödtexten citerades Anne Ramberg utförligare.

På sidan tolv i samma nummer av Sportbladet återfanns rubriken Flyr från frågorna i vitt mot en svart platta. Ovanför fanns en hänvisningsrubrik som löd Frågorna Klette inte vill besvara. Invid denna återgavs ett antal obekräftade påståenden om kontroverser mellan advokat Klette och några av hans klienter. Varje fråga utmynnade i en begäran om kommentar. I brödtexten redogjorde Aftonbladet för sina fruktlösa försök att nå advokat Klette. Längst ned på sidan, invid en bild på Aftonbladets reportrar i färd med att försöka få kontakt med Klette fanns en bildtext: Advokat Martin Klette har tidigare anmält aftonbladet.se till pressens opinionsnämnd. Ärendet granskas av pressombudsmannen.

Anmälan

Aftonbladets publiceringar anmäldes till Allmänhetens Pressombudsman (PO) av Martin Klette. Han vände sig i första hand mot att Aftonbladet hade gett offentlighet åt hans PO-anmälan. Han ansåg att den som känner sig illa behandlad i pressen på ett sätt som inte är förenligt med god publicistisk sed, bör känna sig fri att anmäla saken till PO. Enligt anmälaren gav Aftonbladets publicering av uppgiften om hans PO-anmälan intrycket av att han hade velat hindra Aftonbladets granskning av hans verksamhet.

Klette anmärkte också på att Aftonbladet i publiceringen på Sportbladets sida nio i underrubriken slog fast att han inte hade följt Advokatsamfundets regelverk. Rubriken hade ingen täckning i texten.

Tidningens yttrande

Aftonbladet svarade genom sin ställföreträdande ansvariga utgivare, att skälet till att man givit offentlighet åt Klettes PO-anmälan ingalunda var att låta förstå att advokaten hade försökt hindra tidningens granskning av hans verksamhet. Skälet var det rakt motsatta: Aftonbladet ville klargöra för läsarna att tidningen hade en konflikt med A från förut, något som skulle underlätta läsarnas värdering av informationen i de nya artiklarna.

Beträffande rubriken till publiceringen på sidan nio i Sportbladet den 20 februari, som enligt anmälaren saknade täckning i artikeltexten, medgav tidningen att så var fallet. Sedan tidningen uppmärksamgjorts på detta i samband med att tidningen mottog Klette:s kompletterade PO-anmälan för yttrande, infördes skyndsamt en rättelse.

PO:s bedömning

Det pressetiska självsaneringssystemet bygger på en hederskodex som stadgar att anmälningar till PO inte ges offentlighet. Skälet till detta är att människor som vill anmäla publicitet som de anser sig ha skadats otillbörligt av, ska kunna lita på att de inte riskerar att hamna i tidningarna för att de anmäler.

Det förekommer att anmälare själva ger offentlighet åt att de har anmält en publicering till PO. Mot det finns naturligtvis ingenting att invända. I enstaka fall väljer ansvariga utgivare att publicera uppgifter om anmälningar till PO ifall dessa kan anses ha stort allmänintresse och utgivaren har goda skäl att anta att anmälaren inte motsätter sig att dessa publiceras. När så har skett har jag nöjt mig med att muntligen uppmärksamma utgivaren på att förfarandet strider mot självregleringssystemets principer.

Martin Klette är en offentlig person och hans PO-anmälan mot Aftonbladet ägde visst allmänintresse. Tidningen hade dock inga som helst skäl att anta att Klette var införstådd med att tidningen skulle ge publicitet åt det faktum att han hade anmält, allra helst som Klette i tidningens återkommande publiceringar hade framställts som en ytterst klandervärd person. Aftonbladets publicering stod till denna del i uppenbar strid med en ansvarig hållning inför den publicistiska uppgiften samt med överenskomna förutsättningar för det pressetiska självsaneringssystemet.

Underrubriken till artikeln på sidan nio i Sportbladet den 20 februari saknade täckning i texten och var ägnad att skada Klette. Denne hade förvisso kunnat begära en rättelse tidigare. Likväl är det tidningens ansvar att sakinnehållet i dess rubriker är korrekt. Det ansvaret kan inte åligga dem som blir föremål för tidningens publiceringar. Även till denna del har Aftonbladet brustit i ansvarig hållning inför den publicistiska uppgiften och tidningen bör klandras.

Ärendet överlämnas till Pressens Opinionsnämnd.

Pressens Opinionsnämnds beslut

Nämnden instämde i PO:s bedömning och fann att tidningen skulle klandras för att ha brutit mot god publicistisk sed.

Beslutet i dess helhet finns tillgängligt på PO:s och Pressens Opinionsnämnds hemsida.