Mejla

Mats Wennerholm

Torontofansens kärlek är lika mycket värd som Stanley Cup

Publicerad:
Uppdaterad:

Wennerholm: Beviset för hur stor och älskad Sundin är kan nu ses i taket för all framtid

1 av 16

TORONTO. När ni läser det här hänger Mats Sundins tröja bland de andra legendarerna i taket på Air Canada Centre.

Ett evigt minne för en stad han älskar och alltid gav sitt bästa.

Precis som han gjorde i det svenska landslaget.

För med Tre Kronor på bröstet rankar jag honom som störste svensk genom tiderna.

TORONTOS HJÄLTE Mats Sundin hyllades stort av ett fullsatt Air Canada Centre. ”Det kom några tårar vid ett antal tillfällen”, sa en av Maple Leafs största spelare genom tiderna.
TORONTOS HJÄLTE Mats Sundin hyllades stort av ett fullsatt Air Canada Centre. ”Det kom några tårar vid ett antal tillfällen”, sa en av Maple Leafs största spelare genom tiderna.

Jag vet inte hur många gånger jag sett det där breda leendet i Suddens ansikte.

Det som blev hans signatur. Glädjen över att göra mål, att vinna, att alltid ge sitt bästa.

Med honom i ett VM- eller OS-lag kände man sig trygg.

Då fanns både en ledare och matchvinnare på isen och när Suddens blick blev svart, då visste man att något var på gång.

Som när han tog över hela coachningen av Tre Kronor vid VM i Finland 2003 efter en mardrömsstart och 1–5 i kvartsfinalen mot hemmanationen. Resultatet blev den mest klassiska vändningen i svensk hockeyhistoria, då 1–5 förvandlades till 6–5 och seger.

Fortfarande rysningar av 2–1

Han visade de där egenskaperna redan när han kom över till VM i Åbo 1991, efter sin första säsong i NHL och Quebec Nordiques.

Han var nyss fyllda 20, men dominerade den VM-turneringen totalt.

Han vann poängligan i ett VM där Sverige inte förlorade en match.

Och han spelade hem VM-guldet till Sverige, då han lurade upp världsbacken Fetisov på läktaren och sköt matchavgörande 2–1 mot en stormakt som fortfarande hette Sovjet.

Jag får fortfarande rysningar när jag tänker på det målet.

Mats Sundin fortsatte att alltid göra viktiga mål. Han hade en växel till när matcher stod och vägde och det krävdes att någon klev fram.

Det var samma sak i VM 1992, då han sköt det enormt viktiga matchavgörande 1–0 i kvartsfinalen mot Ryssland. Det var en sådan där typisk styrkedemonstrationen från Sudden där pucken bara skulle in. Det bäddade för andra raka VM-guldet.

SM-guld tog han redan 1990, då han fick chansen i Djurgården i slutspelet och gjorde sju mål på åtta matcher.

Han svek aldrig klubben

Och OS-guldet kom till slut det också, i Turin 2006 där han spelade fram Nicklas Lidströms till avgörande 3–2 mot Finland i finalen.

Alltid denna Sudden.

Det enda han saknar är en Stanley Cup.

Många anser att det beror på att han var alldeles för lojal mot Maple Leafs

Det var också det första vi fick höra av passkontrollanten efter att ha landat på flygplatsen i Toronto.

– Sundin skulle ha stuckit till Detroit och vunnit Stanley Cup med sina svenska kompisar, sa han och menade att Sudden var korkad som stannade så länge.

Men han svek aldrig den klubb han kom att älska. I natt visade publiken att känslorna är besvarade.
 

För mig finns bara fyra spelare att välja på om jag ska plocka ut Sveriges bäste hockeyspelare genom tiderna.

Mats Sundin, Peter Forsberg, Nicklas Lidström och Börje Salming.

Nicklas Lidström är min etta sett till lägstanivå och NHL-meriter och Foppa var magisk i sina bästa stunder och kanske hela världens bästa hockeyspelare då han var som bäst.

Bästa av alla i landslaget

Och Salming som banade väg för alla andra européer när han kom till Toronto 1973 och var en av få spelare från Europa i en liga som då bara bestod av 16 lag.

Han fick ta mycket stryk, men vek aldrig ner sig och växte till en ikon i den här stan.

Men i landslaget har jag aldrig sett en bättre spelare än Mats Sundin.

Han har tre VM-guld och ett OS-guld som belöning.

I Toronto vann han ”bara” folkets kärlek. Ett öde han delar med Börje Salming.

Men beviset för hur stora och älskade de var och är kan nu ses där i taket för all framtid.

Och känner jag de båda rätt är det värt lika mycket som en Stanley Cup-buckla.

Av: Mats Wennerholm

Publicerad:

ÄMNEN I ARTIKELN