”Frölunda bäst i Europa? Glöm det”
Wennerholm: CHL är fotbollens fattiga kusin
Frölunda vinner Champions Hockey League efter 2–1 mot finländska Kärpät och tar sin första tunga titel sedan SM-guldet 2005.
Och jag är den första att gratulera.
Frölunda var värda det här, de var turneringens bästa lag.
Men bäst i Europa? Glöm det.
Jag satt inte direkt och hoppade i tv-soffan under den här finalen, utan njöt bara av en bra hockeymatch mellan två av Europas bästa lag.
Men jag fick aldrig den där känslan av att det gällde liv eller död som jag ser i andra stora finaler.
Och även om det kan låta elakt och hårt en dag som denna, så kan jag inte komma ifrån att CHL fortfarande är lite av en Kalle Anka-turnering.
Ett mästerskap med falsk varudeklaration, som försöker åka snålskjuts på fotbollens Champions League och goda rykte.
Bara namnet avslöjar hockeyns bleka kopia. Frölunda är inte svenska mästare. De spelade inte ens SM-final förra våren.
Och hur kan man vara bäst i Europa om man inte ens är bäst i sin egen, inhemska liga?
Men framförallt:
KHL och de bästa ryska lagen finns inte och inte heller finska Jokerit, en av de största svagheterna hos CHL som förgäves försökt få med sig den ryska ligan.
Nej, den här hockeyturneringen är ett hopplock av 48 lag, där en del inte håller mer än svensk div I-klass och där många andra och mer etablerade klubbar tar turneringen med en klackspark.
De klubbar som kan kalla sig mästare i respektive hemland är i klar minoritet.
Och när det gäller prispengar är CHL fotbollens fattiga kusin från landet.
Är värda den här segern
Champions Hockey League delar ut knappt 15 miljoner i svenska kronor i prispengar. Totalt. På 48 lag.
Jämför det med Malmö FF som ensamma fick totalt 127 miljoner bara för att ta sig till gruppspelet i fotbollens Champions League.
Barcelona, som vann Champions League förra året, drog in nästan en miljard. Hockeyn skulle behöva Joakim von Anka som sponsor för att nå upp till de siffrorna.
Men det finns ändå klubbar som försöker ta CHL på allvar och gör sitt bästa för att stärka varumärket. Som CHL-mästarna från Göteborg.
Frölunda var värda den här segern och att få lyfta sin första segerbuckla sedan SM-guldet 2005. Det ingår i det ”nya” Frölunda att ta allt man ställer upp i på allvar.
Roger Rönnberg skulle aldrig tillåta någon annan inställning i laget.
Frölunda som tappade lite av sin identitet efter senaste SM-guldet 2005.
En klubb som famlade i mörkret och spenderade pengar som om det inte fanns en morgondag. Stora namn kom och gick, men få levererade.
Sedan senaste SM-finalen 2006 har Frölunda missat slutspel två gånger, åkt ut i kvartsfinal fem och i semifinal två.
Inget vackert facit för en storklubb.
Det slutade med mångmiljonförluster på totalt omkring 60 miljoner åren 2009–2012.
Blev ett föredöme med Rönnberg
Då var Frölunda ett skräckexempel på hur en hockeyklubb skulle skötas.
Men så kom Roger Rönnberg för tre år sedan. Med ett helt nytt tänk och en helt ny spelidé. I dag är klubben ett föredöme tillsammans med Skellefteå. De klubbar alla försöker kopiera.
Och förra säsongen gick Frölunda med 7,1 miljoner i vinst. Det är skillnad det.
Sedan återstår att se hur satsningen på CHL kommer att påverka Frölunda i jakten på ett SM-guld.
Jag och många andra har redan sett vissa utmattningssymptom sedan juluppehållet.
Laget har tappat serieledningen till Skellefteå som både gått förbi och dragit ifrån med en marginal på åtta poäng.
Segern i CHL är säkert bra för både självförtroende och trötta hjärnor, men jag misstänker att satsningen och det extra hårda matchandet kommer att göra det svårare att ta hem en dubbel den här säsongen.
Jag skulle inte vilja byta med CHL:s vd Martin Baumann. Han ska försöka göra något stort av en turnering som las ner efter bara en säsong förra gången man försökte 2008/09.
Nu är två säsonger avverkade, men kritiken är massiv från sponsorerna och det är redan bestämt att antalet lag kommer att bantas ned till högst 32 i framtiden.
En framtid känns ungefär lika ljus som vinterkvällarna här hemma.