Jag har aldrig sett honom så felfri

SPORTBLADET

Wennman hyllar Unitedveteranen

Foto: FELFRI Paul Scholes genomförde, enligt Sportbladets krönikör Peter Wennman, den perfekta matchen när Manchester United i går bortabesegrade Portsmouth med 1–0.

LONDON. I bland känns det som om det räcker med att skriva ett enda namn.

Två korta ord kan få de initierade att förstå, att se matchen framför sig, att begripa varför det hela slutade som det gjorde.

Dagens namn:

Paul Scholes.

Portsmouth tog emot Manchester United i andra omgångens hängmatch och man inbillar sig ju att hemmamanagern Harry Redknapp såg en rejäl chans här:

1) Portsmouth var tänt till max efter utspelningen på Stamford Bridge förra helgen och ställde ett bra lag på benen.

2) Pompey förlorade inte ett enda hemmamöte med De Fyra Stora i fjol.

3) United kom till spel utan såna som Ronaldo, Carrick, Hargreaves, Giggs, Nani och Ji Sung-Park.

Vad har man för mittfältare kvar efter en sån urgallring?

Harry Rödknapp kan inte ha fått hjärtsnörp av rädsla när han såg att United ställde upp med kvartetten Fletcher, O’Shea, Scholes och Anderson.

Det är knappast ett mittfält värdigt en Premier League- och Champions League-vinnare.

Men där fanns alltså Paul Scholes, 33.

I sin 397:e ligamatch (och 566:e totalt) för United var han bättre än...ja, jag kanske nånsin sett honom tidigare.

Den perfekta matchen

Jag har fortfarande hans kanonmål mot Barcelona i våras kvar på näthinnan och jag har sett honom göra mängder av jättematcher genom åren. Men Scholes har också haft ovanan att förstöra helhetsintrycket med nån dum tackling eller ett allvarligt felpass mot slutet när krafterna börjar sina.

Men på Fratton Park i går...snacka om att genomföra den perfekta matchen, från första till sista sekunden.

United vann med 1–0 sedan Darren Fletcher hunnit först på ett Patrice Evra-pass och bollen styrts i mål av hemmaförsvaret. Scholes var alltså inte en gammaldags matchhjälte i målprotokollet.

Men som han spelade. Som han styrde allting. Som han kontrollerade hela matchens fart och förlopp med omväxlande one touch-passningar, ett uppsamlande lugn och iskalla, överraskande löpbollar till anfallarna Rooney och Tevez.

Scholes slog inte en enda felpassning. Han var magnifik. Jag har, som sagt, aldrig sett honom så totalt felfri. Undrar just vad Fabio Capello tänkte där han satt på läktaren? Han har redan försökt övertala Uniteds veteran till en come back i landslaget, men fått nej.

Scholes fick nog när han under EM 2004 blev en förlorare i kriget om positionerna på Svennis mittfält. Han röstades ner av lagkamraterna och efter den historien kommer han aldrig att låta sig köras över av andra mittfältskungar som Frank Lampard och Steven Gerrard igen.

Scholsie ger svar på tal genom att spela sin kanske bästa fotboll nånsin. Sen han kom tillbaka efter skadan förra säsongen har han varit enorm.

Men han nöjer sig alltså med United. Capello kommer att få ett ”nej tack” igen om han frågar.

Storlag väntar på United

För United som helhet var det en oerhört viktig seger i går, trots att vi bara är inne i omgång två. En ny poängförlust hade varit oacceptabel, särskilt eftersom Liverpool och Chelsea väntar härnäst. Båda på borta-plan, dessutom.

Spelet var bitvis lysande i går, men det känns som om Sir Alex måste få tillbaka ett par av sina skadade och avstängda stjärnor till dess. Anderson gjorde 75 fina minuter i går, Tevez var ett lurigt kvicksilver som vanligt och vänsterbacken Evra ett livsfarligt offensivt vapen, men det var Paul Scholes som bar laget på ryggen.

Ingen kan begära att han ska orka göra det ensam också mot Liverpool och Chelsea.

ARTIKELN HANDLAR OM