Evensson vår bäste kapten

SPORTBLADET

Bengt-Åke förste utmanare – i vår kan han bli nummer 1

Bengt-Åke Gustafsson laddar för några av de hetaste hockeymästerskapen någonsin.

Först VM i Quebec i vår och sedan OS i Vancouver 2010.

Efter det kan han vara Sveriges störste förbundskapten genom tiderna.

Men Conny Evensson är fortfarande etta på min lista.

Många tidigare förbundskaptener kan bara drömma om den utmaning Bengt-Åke fått.

Historiens första VM-turnering i hockeyns fördelseland Kanada.

Sedan OS i samma hockeygalna nation.

Kanada har visserligen haft OS tidigare – i Calgary 1988 – men då fanns inga NHL-spelare med.

VM kommer också att bli en av de bästa turneringar som någonsin spelats, eftersom rekordmånga NHL-spelare kommer att vara tillgängliga innan turneringen startar i början av maj.

Två riktiga kanonturneringar och jag är glad att Bengt-Åke är förbundskapten.

Han är rätt man för jobbet.

För det första saknar han all respekt för alla namnkunniga motståndare och coacher och för det andra lyckas han få spelarna att tycka likadant.

Men han är inte den störste.

Inte än.

Jag rankar fortfarande Conny Evensson som etta, även om han bara var förbundskapten i två säsonger.

Men det räckte för att spela hem två raka VM-guld 1991 och -92.

Conny var och är en av de största hockeyledare jag träffat och var den som släppte fram två av Sveriges största hockeyspelare genom tiderna.

Först gav han en 20-årig Mats Sundin en nyckelroll i VM 1991, sedan gav han en

18-årig Peter Forsberg samma chans i Prag året efter.

Sudden debuterade redan i VM i Bern 1990, då Tommy Sandlin basade i båset. Men då fick han mest sitta på bänken.

Spelidén gör en kapten stor

Jag gjorde mitt första VM 1983 och då var Anders ”Ankan” Parmström förbundskapten.

Sedan dess har man hunnit avverka en del.

Leif Boork, Curre Lindström, Tommy Sandlin, Conny, Curre Lundmark, Kent Forsberg, Hardy Nilsson och nu Bengt-Åke.

Alla har haft sina förtjänster.

Men vad gör egentligen en förbundskapten stor?

Jag skulle vilja säga att det är att ha en fast spelidé som funkar och sedan välja rätt spelare till de roller det kräver.

Det är väl ganska allmängiltigt för alla våra stora bollsporter, men ingen annan förbundskapten har samma tuffa förutsättningar som hockeyn.

En förbundskapten i hockey kan bara ta ut det bästa laget vart fjärde år då det är OS. Men det har bara gällt sedan OS i Nagano 1998.

Annars handlar det om att rätt spelare blir tillgängliga från NHL.

Det gäller alltså att ha en hel del tur.

Här hade Kent Forsberg en sagolik utdelning inför VM i Schweiz 1998, då både Mats Sundin, Peter Forsberg och ett halvdussin till NHL-spelare anmälde sig till VM.

Många var besvikna över kvartsfinalförlusten mot Finland tidigare det året, då det blev 1–2 mot Finland.

Men det VM-lag Kent Forsberg ställde på isen var storfavoriter redan från början. Det är ett av de bästa svenska VM-lagen någonsin.

Förmodligen det bästa.

Elitseriespelare räcker inte i VM

I fjol i Moskva fanns bara en NHL-spelare med i svenska VM-truppen och det var Alexander Steen från Toronto.

Det fanns de som försökte inbilla sig att elitseriespelare dög minst lika bra i ett VM. men Tre Kronor blev fullkomligt avklätt i semifinalen mot Kanada.

Det har inte Bengan råd med i Quebec.

Nu startar för Channel One Cup i Moskva.

Turneringen som ungefär är likvärdig med en U23-landskamp i fotboll.

Unga spelare som testas inför framtiden.

Nödvändigt och utvecklande, men det väcker inga känslostormar.

Det är en C- eller D-turnering på en femgradig skala.

Punkt slut.

ARTIKELN HANDLAR OM