”Jag och Zlatan vet var vi har varann”

SPORTBLADET

Johan Elmander i stor intervju om petningen i Turkiet, skadorna och VM-kvalet: ”För bra för att sitta på läktaren”

1 av 4

Johan Elmander kommer till den viktiga VM-kvalsamlingen med 64 minuters speltid sedan februari.

I fysiskt slag, grymt spelsugen, osäker på matchformen men säker på en sak:

– Zlatan och jag är en bra kombination, vi känner varandra väl, säger landslagsstjärnan.

I en exklusiv intervju berättar 32-åringen även om det förlorade året, Didier Drogba och om hur petningen i Galatasaray skapat en fotbollslängtan som kan leda till klubbyte.

Det är inte lika varmt som vid poolside hemma i Istanbul, men ändå försommarskönt när Johan Elmander kliver av planen på Öisgården. Turkiska ligan tog slut för knappt två veckor sedan och anfallsstjärnan vässar formen ett par dagar före dagens samling i Stockholm.

Han tar sig god tid för de Öis-fans som välkomnar honom tillbaka, det var i Göteborgsklubben karriären tog fart 1999-2000, den här förmiddagen och gärna senare i karriären.

Johan Elmander ler, gör tummen upp och fotograferas med supportrarna. En stund senare åker han med Sportbladet ner på stan. Döttrarna Alice och Lily är kvar med mamma Amanda i Turkiet, så Johan passar på att se till familjens affärsverksamhet, spa-anläggningen, i centrala Göteborg.

Ett pass i det egna gymmet finns också inplanerat inför avfärden till Stockholm och jag kan inte låta bli att dra i de populära TRX-banden och säga att det är just med det här funktionella träningsredskapet som Tobias Hysén kört lite extra.

– Hysén går som tåget och ser kanonbra ut, säger Johan när vi en stund senare slår oss ner.

Vi pratar om Tobias Hysén, om hur Johan ser konkurrensen från IFK-anfallaren som är lik honom själv i spelstil.

”Drogba är ödmjuk”

Två dagar efter vårt möte kommer beskedet att Tobias Hysén lämnar återbud till landskamperna av privata skäl. Johan Elmander, 32 år i måndags, har gjort 68 landskamper och är normalt Erik Hamréns förstaval framför en släpande Zlatan Ibrahimovic, men han är inte säker på sin matchform.

– Jag känner mig stark men jag kan inte sitta här och ljuga, jag har fått lite speltid. Det blir upp till Erik (Hamrén, förbundskapten). Det kändes bra de 45 jag spelade mot Fenerbache, men det var i en ovan position som innermittfältare och hade jag fått chansen som forward hade jag kunnat uträtta lite mer.

Tillbaka efter sin lårskada i februari har han haft svårt att ta plats i klubblaget. Galatasarays stjärnvärvningar av Didier Drogba och Wesley Sneijder har ökat konkurrensen och Johan har spelat en halvlek plus gjort två inhopp på cirka tio minuter sedan 3 februari.

– Det är Drogba som jag krigar mot. Han är en fantastisk spelare och har gjort det bra sen han kom. Hämtar man in någon för så mycket pengar så ska han spela, det hör till.

Hurdan är han Drogba?

– Väldigt ödmjuk. Jag förstår att han kommit så långt som han gjort. Han tränar oerhört hårt, han är alltid den som är sist kvar. Jag tycker alltid jag är kvar länge, då står han fortfarande kvar och tränar. Vi snackar en del om tiden i England.

Du har ett år kvar med Galatasary, hur ser du på nästa säsong. Blir du kvar?

– Jag måste ha en diskussion med klubben om hur dom ser på det. Jag är för bra för att sitta på läktaren. Det kommer bli tufft nästa år, då går de ner till sex utlänningar i kvoten.

Har du fått några signaler från klubben?

– Ingenting. Det var sista matchen sen hej då. Jag går inte och frågar heller, jag kör på. Jag har ett år kvar och trivs fantastiskt bra. Det är en jättebra klubb, men jag tror fortfarande att jag har mycket kvar att ge på fotbollsplan. Samtidigt har det varit nyttigt när jag varit petad de sista två månaderna, man har fått känna suget, jag vill verkligen spela fotboll och jag håller också. Jag hatar att sitta på läktaren, jag vill spela.

Det är på många sätt ett förlorat år fotbollsmässigt.

Orsaken till det är högerfoten.

Förra året vid den här tiden kämpade han mot klockan för att kunna spela EM. Det rapporterades om läkarbesök och fotinlägg.

Hade Johan Elmander fått backa bandet hade han kanske stått över EM, men det går inte att gräma sig i efterhand.

– Kan inte ångra mig nu, säger Johan som dock konstaterar:

– Fotskadan var det värsta som kunde hända. 

Med skadan kom överbelastning av baksida höger lår. Nu kan han skjuta ordentligt med foten. Att den är lite stel emellanåt och aningen större får han ta.

– Jag har belastat foten på ett annat sätt så den har blivit mycket bredare och större, säger Elmander.

Skadorna har gjort att landslagsfrånvaron är lång. Johan Elmander har inte varit med i matchsammanhang sedan VM-kvalet mot Tyskland borta i oktober.

Ser inga matcher live

Irlandsmatchen i mars såg han på tv med Amanda och Andreas Isakssons fru. Han ser normalt sett lite fotboll. Tar hellre en middag, umgås med vänner eller leker med sina döttrar.

– Jag går inte på en arena. Det har jag slutat att göra. Jag kommer inte i håg när jag senast gick på en match när jag inte spelar, eller jo jag har fått sitta på läktaren ett par gånger nu...(skratt).

Men några matcher från franska ligan har det blivit på tv i alla fall.

Johan Elmander som själv gjorde 11 ligamål för Toulouse är imponerad av landslagskompisen Zlatan Ibrahimovics skörd på 30 ligamål.

– Han är i fantastisk form och bra. Jag är inte förvånad, jag har sett en del matcher och det känns nästan som att han är för bra för ligan. Det känns som han kan plocka bollen och göra mål när han vill. 

Det lär ju ändå bli du och Zlatan på topp mot Österrike: vad betyder det att ni spelat tillsammans tidigare?

– Jag vet vad jag har Zlatan och han vet vad han har mig. Vi är en bra kombination. Jag springer och krigar och Zlatan står för finesserna och det andra.

Det andra?

– Ja, mål och sånt...

Hur ser du på återväxten bland svenska anfallare, det är sällan någon ung anfallare slår sig in i truppen?

– Det är svårt att säga, men det är ofta samma spelare, det är det faktiskt. Det kanske finns jättebra U21-spelare men jag har inte sett dom. Han i Tyskland har väl gjort det bra och är vår nästa superstjärna?

Branimir Hrgota, han tackade nej till U21 och till chansen att träna med A-landslaget. Han är sliten. Hade du tackat nej om du fick chansen som 20-åring?

– Jag hade inte tackat nej, men det är svårt för mig att sitta och säga, jag vet ju inte hur han mår. Vi är olika. Sverige är inget stort land, men det löser sig med återväxten. Kolla bara Alex (Kacaniklic). Han kom in och tog över vänsterkanten.

Hur långt sträcker sig din landslagskarriär?

– Målet nu är att ta sig till VM och sen får man fatta beslut om det efteråt. I dagsläget har jag inga planer på att lägga av i ett svensk landslag, de får väl sparka ut mig till slut...