”Sån galen vinnarskalle”

Publicerad:
Uppdaterad:

SPORTBLADET

Frida Karlsson tog brons och skrek sedan ut sin smärta efter målgång.
Hemma i Sverige fick Mamma Mia Karlsson höra att hennes dotter lämnade tävlingsarenan i ambulans.

– Det är ju så typiskt Fridas pannben. Det är inte alltid bra med en sån galen vinnarskalle.

Mitt i medaljkampen kraschade Frida Karlsson, Ebba Andersson och Heidi Weng. Efter fallet återhämtade sig Karlsson och gick i mål som trea. Men direkt efter målgång fick TV-tittarna se oroande bilder på bronsmedaljören som tog sig för sin vänsterarm. Senare kom rapporter om att Karlsson lämnade arenan i ambulans.

Hemma i Sverige satt Fridas mamma, Mia och följde loppet.

– Ja, vad ska man säga. Herrejösses. Jag hoppas verkligen att det inte är något benbrott. Jag tror inte det heller. För det ska ju inte vara möjligt att göra som hon gjorde med en bruten arm.

Mamma Mia, har inte pratat med sin dotter när Sportbladet når henne men enligt Mia Karlsson är det inte alltid bara positivt med en sådan vinnarskalle.
– Det är hennes pannben. Det är ju så typiskt Fridas pannben. Det är inte alltid bra med en sån galen vinnarskalle. Jag bröt foten för några år sen och åkte några pass ett par dagar senare, så ja, det kanske går i generna då.

Just nu finns inga uppgifter om skadan men benbrott eller inte så verkar det som att Frida Karlsson kört en stor del av loppet med stora smärtor.

– Bedriften är ju magisk. Det är ju så galet att göra den där sista backen och sen upploppet som hon gör med den smärtan. Jag stod där hemma framför tv:n och bara skrek ”BYT SPÅR” inför upploppet.

I vanliga fall brukar Mia Karlsson vara med på de stora tävlingarna, men detta VM har hon fått följa hemifrån.

– Jag hoppas att hon hör av sig så vi får höra hur det är med henne. Det är ju det värsta med att inte vara på plats. När det går bra är det helt okej att inte kunna vara där, men när något sånt här händer vill man ju gärna vara nära så man kan få veta vad som händer.

Foto: ANDREAS BARDELL
Foto: ANDREAS BARDELL
Foto: ANDREAS BARDELL
Publicerad:

LÄS VIDARE