Arkivet befriande i ängslig live-hets

Av: Marcus Leifby

Publicerad:

Någon ansvarig utgivare kommer dra i handbromsen snart

I veckan lanserade SVT sitt nya öppna arkiv.

Där kan man se allt från gamla dramaserier och barnprogram till världscupsändningar med Stenmark och ”Plex” och hela pingismatcher i bäst av fem set mellan Hasse Alsér och Kjell ­Johansson.

Ja men vi säger väl så.

Ha det bra.

Hej.

Ja, även jag har stått i flera live-sändningar senaste tiden.
Ja, även jag har stått i flera live-sändningar senaste tiden.

Det här var också veckan då självförhärligandet och det interna rövslickeriet spårade ur.

Några branschkollegor tyckte att det var läge att skryta kring hur bra de i realtid rapporterade (de läste på Twitter och pratade över en tv-feed från Reuters) om andra människors död och (i bästa fall) fruktansvärda upplevelser i Boston.

Simpelheten och det småaktiga i det går knappt att beskriva.

Det pågående live-tv-kriget känns både hetsigt och ängsligt och det riskerar att leda till en mer spekulativ journalistik.

Det viktigaste är inte innehållet, utan hur länge man kan sända, utan innehåll, och det är bara en tidsfråga innan någon joggar i spenaten (danska för att trampa i klaveret) riktigt ordentligt.

Någon ansvarsfull ansvarig utgivare kommer säkert dra handbromsen snart.

När alla andra tog i som mest i veckan, och kontrade på varandras kontringar, tog SVT ett steg tillbaka och erbjöd en frizon.

De nylanserade sitt ”Öppna arkiv”.

Det är lite skralt än så länge men på sikt ska det rymma 10 000 timmar tv-historia.

Barnprogram, dramaserier, dokumentärer och sportögonblick från förr.

En virtuell tidsmaskin och kulturhistorisk skattkammare för alla nostalgiker.

Mästarmöte

Jag kommer inte tugga i mig alla 6 000 Rederiet-avsnitt men jag har redan suttit uppe till småtimmarna och kikat på Hans Alsér och Kjell Johansson i ”Mästarmöte i bordtennis” från 1970.

Programmet heter så, ”Mästarmöte i bordtennis”.

Bengt Grive hälsar välkommen, lottar om serven, sätter sig som domare och refererar matchen inför det 50-tal som utgör studiopublik.

Kjell Johansson plockar fram hammaren redan i fjärde bollen och vinner senare matchen med 3–2 i set.

Matchen är över på 44 minuter därmed också sändningen.

Det var det, det.

Fantastiskt.

Små diktverk

Jag hittar det andra slalomåket i världscupen i Åre 1979.

Sven ”Plex” Pettersson inleder med att hälsa ”godmiddag, godmiddag…” för att direkt landa i ett ”jaaa, nu ska vi se hur det här går”.

Ja, nu ska vi se.

Hans referat är som små diktverk.

Lugnt och sansat berättar han om ”Ingemars” största konkurrenter ”Mahre-pojkarna”, han tar oss igenom ”den raska slutdelen” av backen, knäpper ”en egen klocka” och när han får tillbaka ordet, efter att reporter Göran Zachrisson intervjuat bansättaren Torgny Svensson, utan att vara i bild en enda sekund, gör han det med ”tackar så hjärtligt för den upplysningen”.

Fransmannen Hardy, fyra inför andra åket, gränslar direkt.

”Men titta, vilken förskräcklig otur”.

”Plex” är så verserad.

”Ingemar” vinner tävlingen, det står klart redan 13 minuter in i sändningen eftersom de bästa i det första åket inleder det andra.

Ointressant

Tävlingen är avgjord och då återstår det ändå drygt 50 minuters tv-tid.

Sexan, bulgaren Popangelov, eller ”Poppe” som ”Plex” kallar honom, är 21 hundradelar bakom pallen – men ändå totalt ointressant.

Teve var ofattbart slött för 20-30 år sedan men jag tänker inte landa i ett ”det var bättre förr”.

För det var det inte.

Men det var fint när det inte var så brått.

Eller självförhärligande.

VECKANS JA...

Precis som TV4 tycker jag att SM-slutspelet i ishockey gör sig bäst i Sportradion. Magnus Wahlman är en briljant hockeykommentator. Christian Olsson likaså. Och jag älskar Radiosportens grepp när de går in och växelrefererar powerplay-spelet. Där kanske tv-kanalerna har någonting att lära? Och ta efter? Det hade varit värt ett försök, tror jag. Även i fotbollssammanhang.

...NEJ

Degerfors tvingades spela sin hemmamatch mot Jönköping – på Behrn arena i Örebro. Det hade kanske inte varit karnevalstämning på Stora Valla, en torsdagskväll, men nu blev ”hemmamatchen” på bortaplan årets märkligaste fotbollsmatch, sett till inramning. Lyssnade man riktigt noga kunde man höra hur TV4-experten Anders Andersson hade knutit sin slipsknut.

TILL SIST...

… Skellefteå var så överlägsna Luleå i finalen att de borde lagt sig i match fyra – och i stället avgjort i helgen, på hemmaplan. Det är alltid roligast.

Publicerad: