Fruktansvärt bra

SPORTBLADET

Anrell: Jag är förstummad – sen får mitt politiskt korrekta jag säga vad det vill

1 av 5 | Foto: Den, minst sagt, pompösa OS-invigningen imponerade.

PEKING. Det här var min åttonde OS-invigning.

Och egentligen den enda som inte går att recensera.

Om jag skriver att jag är förstummad av kraften, energin, konstnärligheten, kreativiteten och skönheten så ljuger jag inte.

Så jag skriver det – sen får mitt politiskt korrekta jag säga vad det vill.

Jag vet att Kina är en diktatur.

Jag vet att Kina förtrycker Tibet.

Jag vet att den här invigningen – med en budget som förmodligen tangerar hela Sveriges stadsbudget – tjänade det mycket enkla syftet att visa för omvärlden och för 1,3 miljarder kineser att det här landet inte bara håller världsekonomin på fötter utan också förmår skapa en show som slår Hollywood, Nordkorea, Broadway, London, Las Vegas och alla andra kreatörer ihop.

Tyvärr – eller hur man nu vill se det – så lyckades de.

För det här var verkligen den sanslösaste, maffigaste, vackraste och bästa OS-invigningen som hållits. I alla fall om vi ska se strängt konstnärligt på det hela.

Från det första anslaget med nedräkningen, trummorna och de välkomnande sensationella fyrverkerierna till den lågmälda, ja faktiskt, tändningen av elden, där en ensam idrottare sprang ett helt varv runt arenan uppe i fonden och sen fick se elden tändas med hjälp av en teknik som var svindyr, naturligtvis, men faktiskt väldigt symboliskt lågmäld.

Jag tycker det var nyanserna som var den stora behållningen.

Den makalösa inledningen med fyrverkerier och masscener som följdes av de lågmälda partierna med dansaren som målade en tavla till olika sorters vågrörelser och budskap ur den kinesiska historien.

Så underbart operfekt

Jag tycker också att det var de små misspassningarna var en annan del av behållningen. Den femåriga tjejen Li Muzi som satt vid pianot och blev så uppfylld av att se sig själv på storbilds-tv:n inne i arenan att hon glömde att spela – det var så underbart operfekt i en perfekt föreställning – att jag ett tag nästan misstänkte att det var regisserat.

Precis som slutgiltiga varvet upp i arenans överkant – som gick lite för fort för grafiken – innan Li Ning tände elden. Tack för den missen också.

Fanns Mao med? Jag tror inte det. Det handlade om tiden före 1949, hur vi nu ska tolka det. Inte den långa marschen eller kulturrevolutionen. Konfucius är alltså viktigare för Kina än Mao.

Som sagt; hur vi nu ska tolka det.

Fanns Tibet med? Självklart inte. Vad hade ni väntat er? Jag såg någon medverkande från den förtryckta staten på innerplan, men det är väl antagligen inte konstigare än att estländska idrottare tävlade för Sovjet en gång i tiden.

Som en hankatt på väg in till kastreringen

Var ledmotivet gräsligt?

Självklart. Precis som det ska vara. Sarah Brightman sjunger som en hankatt på väg in till kastreringen.

Var det storslaget?

Ja, absolut.

Var det osmakligt storpolitiskt?

Nja, inte annat än att Kina ville visa att de är störst, bäst och vackrast. Precis som alla andra OS-arrangörer. Men exakt hur jag ska tyda att Irak och USA fick bland de högsta jublen från publiken vet jag inte.

Var det bra?

Ja, det var ju det. Fruktansvärt bra.

Svenskarna då?

Trist att de var så få. Om de nu inte bojkottade av

politiska skäl, förstås...

61 personer, de flesta ledare, med Christian Olsson

i spetsen. Han var stilig i sin Maoinspirerade Algotsblå kavaj och tjejerna i sina kinainspirerade dresser med vita byxor var snygga de också. Särskilt Anna Lindberg.

Ett tag kände för övrigt vi 91 000 som satt inne i arenan att vi inte var så himla kaxiga. Det var när rapporterna kom om att en jumbojet stoppats – som enligt uppgift var på väg för att störtas inne i arenan.

När fyrverkerierna smällde på som allra värst – och Kina är rätt bra på att få fyrverkerier att smälla på rätt bra – så ryckte det till på ett obehagligt sätt i många av oss som satt på läktarna...

Till sist en sak som borde oroa alla: trots att det var kväll så var det fruktansvärt varmt inne på arenan när 91 000 kroppar värmde – förutom hettan från dagsdiset och en luftfuktighet som fick en regnskog att verka torrlagd.

Det kommer att skördas offer i friidrottsgrytan.

Tro mig, det kommer att skördas offer...