Mejla

Marcus Leifby

Kungar av klyschor

Publicerad:
Uppdaterad:

Leifby: Bubblade till gjorde det inte förrän han som riskerar sparken först gick upp...

Foto: Foto: TT
HAR NI SETT DEN FÖRUT? Ny säsong, samma gamla bild. SHL-tränarna radade traditionsenligt upp sig för fotografering vid gårdagens upptaktsträff. Nästa helg börjar allvaret.

Hörde ni smällen i går eftermiddag?

Det var klyschometern som överhettades och sprängdes i luften.

SHL-klubbarnas upptaktsträff är därmed avklarad.

När gräddan av Sveriges hockeyjournalister flög till Helsingfors för att följa Sveriges World Cup-lag i träningsmatchen mot Finland passade SHL-klubbarna på att bjuda in oss andra på lite trevligheter på Norra Latin i Stockholm.

Eller högre allmänna läroverket för gossar på Norrmalm som Rickard Fagerlund kanske hade lagt fram det.

Nog fanns det gossar på plats.

Var det någon som tvekade på var någonstans i bygget som själva mötet höll hus så var det bara att följa ljudet av den monotont mumlande massan.

Ljudet av en hockeyupptaktsträff.

Varje klubb representerades av en tränare och en spelare och de frågades båda ut av tv-profilerna Sanny Lindström och Olivier Giro… förlåt, Björn Oldeen, och föreställningen avslutades traditionsenligt med fotografering på och av samtliga tränare iklädda (utklädda) i respektive lags matchtröjor.

Så har det alltid gått till och bilden ser alltid likadan ut.

Hockey-Sverige är inte större eller djärvare än så, de enda som saknades på årets tränarbild var Pelle Bäckman och Ulf Labraaten, annars var alla där.

Anders Eldebrink, Roger Rönnberg, Peter Andersson.

”Skuggan”, ”Bulan”, ”Kenta”, ”Leffe”.

Och Djurgårdens nye tränare Boxplay-Robert.

Började med ”attityd” – och tog aldrig slut

Snacket då?

Snicksnack.

Det tog inte många sekunder innan Luleå och ”Skuggan” Nilsson, som var först ut, nämnde ”attityd”.

Dammluckorna öppnades på vid gavel och vi kunde bocka av varenda hockeyklyscha som någonsin existerat.

”Ta nästa steg”.

”Vi har en bra känsla i truppen”.

”Vi har tränat hårdare i år”.

”Alla måste göra jobbet”.

”Fin kemi”.

”Målet är guld”.

”Karaktär”.

”Det krävs hårt arbete”.

”Vi vill fortsätta utvecklas”.

”Vi måste vara ödmjuka”.

Check. Check. Checking from behind.

Djurgårdens nye tränare Robert Ohlsson, som nu gör sitt första huvudtränaruppdrag i SHL, ville förstås visa att han är redo för stundande uppdrag.

”Åker man inte skridskor så får man problem”.

Det är märkligt att inte fler klubbar, och tränare, eller spelare också för den delen, tar tillfället i akt att berätta om någonting de verkligen tror på eller brinner för, när tillfället ges.

Ett par av intervjuerna gav oss mindre insyn, insikt eller mentala utmaningar på temat hockey än när speakern i Lombia ishall säger ”icing”.

Så okarismatisk att han blir karismatisk

Bubblade till gjorde det först när tränaren som riskerar att få sparken först av samtliga klev upp på scenen.

Per-Erik Johnsson tog Leksand på en sjuhelvetes resa i fjol, en resa som inte slutade förrän dalmasarna fräckt rotat fram en illa tilltygad SHL-biljett i ryggsäcken uppe i Ö-vik och åkt hem.

När många av tränarna pratade som programmerade hockeyrobotar från 1982 klev ”Perra” upp med kött och blod – och en mörkblå tenniströja.

De andra halkade in på ”ödmjukhet”.

Perra? Han är adjektivet ödmjukhet i en hockeytränarkropp.

Så karismatisk när han är så där okarismatisk.

Det finns inte någon som inte tycker om honom och om det nu finns någon spelare eller motståndarsupporter som någon gång tänkt en dålig tanke om ”Perra” Johnsson så är de dömda att för evigt leva sitt liv med lite dåligt samvete.

”Perras” Leksand?

Det kan vara en av de sämsta nykomlingarna i SHL sedan Vilda Väsbys dagar, eller sedan Karlskrona i fjol, men tro nu inte att Johnsson försökte övertyga oss om någonting annat.

Hopplöst – men det var det ju i våras också

”Perra” erkände direkt att hans spelare är för naiva, att de håller i puck allsvenskan-länge, att det kommer att krävas ett stort arbete för att komma in i SHL-tempot – och att allt måste fixas till för att laget ska vara i närheten av att uppfylla den högt ställda målsättningen om att ha två lag bakom sig när omgång 52 är spelad.

– Då blir jag nöjd, sa ”Perra” med samma dialekt som han säger ”i tv-ruta” i stället för ”i tv-rutan”.

Realisten i mig föll pladask.

Går det då att hitta någonting litet, nästan vad som helst, för att göda en överoptimist att kanske ändå på något sätt tvinga fram tanken att Leksand kanske eventuellt skulle kunna klara av just det?

Nej.

Absolut ingenting.

Samma läge som inför sista perioden mot Modo i den sjunde avgörande matchen i kvalet, alltså.

avMarcus Leifby

Publicerad: