Segern är guld värd för svensk handboll

SPORTBLADET

Hammarbys seger var välförtjänt

GÖTEBORG

Grattis Hammarby!

Grattis svensk handboll!

Bajens SM-guld kan betyda mer för handbollen i Sverige än till och med landslagets otroliga framgångsperiod under Bengan Johansson.

Om klubbhandboll återigen ska bli en stor arenaunderhållning i Sverige krävs ett riktigt bra lag i huvudstaden. Så är det bara. Man kan kalla det för Stockholmsfixering. Man kan kalla det precis vad man vill, men den mediala attraktion som ett riktigt topplag i landets största stad innebär droppar manna på alla andra elitserielag. Klubbhandbollen blir något och inte bara en mindre serie där de allra bästa – landslagsspelarna – ändå inte spelar.

Superstjärnor

Sportsligt sett är det inte direkt logiskt, det är bara så den för all toppidrott viktiga medie­världen fungerar. Det var det som var problematiken med Bengan boys. Avståndet mellan deras världsklass och det som bjöds på hemmaplan till vardags var alldeles för stort. Alla älskade Staffan Olsson, Wislander, Ola Lindgren, Vranjes och allt vad alla superstjärnorna har hetat – men det var idoler man bara såg ett par veckor om året i tv.

När ett mytomspunnet klubbnamn som Hammarby blir bäst i Sverige garanterar det närmast daglig uppmärksamhet under säsongen därför att en stor del av risktäckande media har Stockholm som utgångspunkt. Irriterande för många i det som 08-orna kallar för landsbygden men ett faktum att acceptera om handbollen ska kunna dra maximal nytta av Hammarbys guld.

Handbollen har haft en långvarig västkustfixering med Redbergslid och Drott som absoluta toppar plus en drös andra Göteborgslag. Nu är Hammarby mästare, Skåne har fem lag med lilla Trelleborg som gjort en lika imponerande resa som Hammarby genom seriesystemet.

Beundransvärt

Handbollen har med undantag för Göteborg skapat sina fästen på orter där varken fotboll eller ishockey lyckats. Beundransvärt att städer som Lund och Ystad har två elitserielag nästa säsong. Men det är i de största städerna som de största utvecklingsmöjligheterna skapas.

Ola Lindgren har etablerat sig som tränare i Tyskland, Magnus Andersson har vunnit SM-guld med Drott som tränare och nu blev alltså även Staffan Olsson mästare i en roll han länge var tveksam till. Han var klart tagen efter att guldet spelats hem. Som spelare jublar man hejdlöst, men för en tränare blir det mer som att ett ok lyfts från ens axlar. Kravbilden för en ansvarig är så annorlunda att det tar längre tid att smälta att man lyckats.

För svensk handboll är det positivt ju fler av stjärnorna från Bengans lag som tar ansvar för utvecklandet av klubbhandbollen. Det är en unik samling handbollsbegåvningar.

Ingen borde förlorat

Hammarbys seger var välförtjänt. Säker defensiv kombinerad med måttligt styrt lekfullt anfallsspel gav resultat i en jämn och bra final.

Ännu jämnare var damfinalen där Skövde för andra året i rad förlorade på ett grymt vis. Den finalen var en match som egentligen inte borde ha en förlorare – så jämna var lagen. Sävehofs Sara Andersson plockade fram sitt skytte i precis rätt tid och vann förlängningen. Sällan man ser en så tydlig matchhjälte.

Stefan Alfelt

ARTIKELN HANDLAR OM

Handboll