Ingen idé att chansa i detta straffhelvete

SPORTBLADET

På lördag startar åttondelsfinalerna i VM.

Då avgörs matcher på straffar, detta organiserade helvete på gräs.

Ekonomisk forskning lärde mig hur målvakterna ska göra vid straffar.

Ibland får man den bästa sportanalysen där man minst anar den. Jag fick min i tidningen Ekonomisk debatt, nummer tre 2006.

Där hittade jag en spelteoretisk analys av straffläggningen i fotboll skriven av Pär Torstensson som är fil dr i nationalekonomi.

Utgångspunkten är enkel:

Varför chansar inte målvakter och står kvar i mitten av målet eftersom så många straffskyttar slår bollen där?

Vi får bland annat lära oss att en högerfotad skytt har betydligt lättare att skjuta till vänster om målvakten, det är så att säga hans naturliga sida. Vänsterfotade skyttar skjuter enklast till höger om målvakten.

Bra målvakter studerar sånt.

Bra målvakter chansar, för att sannolikheten är större att skotten ska komma där det är bekvämast för skytten.

Enkel matematik

Torstensson har läst tre stora undersökningar. En av dem – Palacios-Huerta från 2003 – har undersökt

1 500 straffar i sin undersökning.

Men – och här kommer problemet:

”Det är inte säkert att målvakten räddar skottet även om han går åt rätt håll. Målvakten räddar alltid skottet om han valt att stå kvar och skottet går mitt i målet.” skriver Torstensson.

Rent statistisk kan man notera att skyttar skjuter mot sin naturliga sida med 49 procents sannolikhet. Mot onaturliga sidan i 33 procent av fallen och i mitten 17 procent av gångerna.

En del – typ Beckham – skjuter stundtals bollen rakt upp i himlen, men det är kanske en annan sak.

Målvakterna, däremot, går mot den naturliga sidan 60 procent av gångerna – alltså något fler än nyttigt för dem. Den onaturliga 30 procent och kvar i mitten står de cirka nio procent av fallen.

Slutsats:

De borde stå kvar i mitten oftare.

Ungefär 80 procent av alla straffar som undersökts gick i mål. I vissa fall något färre. Det intressanta är nog att i ett VM, där straffarna avgör vilka som ska slås ut, går betydligt färre straffar i mål.

Pressen och insikten att en missad straff i de här sammanhangen aldrig glöms bort spelar självklart in.

Staffan Tappers straff, som exempel, vevades faktiskt flera gånger i svensk tv den senaste veckan.

Mellbergs också. Milds. Zlatans.

Och i andra vågskålen: Ravellis klassiska från -94.

Torstensson tycker att en straffskytt borde slå tärning om hur han ska skjuta för att inte hjälpa målvakten. Det låter som ett smart tips.

Målvakterna, å andra sidan, borde nog stå kvar i mitten. I alla fall tills alla skyttar läst på de olika undersökningar som finns. I den mån de klarar av att läsa den sanslösa prosa som finns här. Jag fick läsa om gång på gång, och jag har ändå pluggat ekonomi en gång i tiden.

Eller som Kim Källström skulle sagt:

– Det är ingen idé att jag pratar för mycket om det för då skrattar alla åt mig.

Och man kan också fundera på vad som skulle hända om målvakterna började stå kvar i mitten. Det skulle skapa en helt ny situation.

Eller på varför ingen slår straffar som Johann Neeskens längre.

Krigsdans

En liten komplikation jag själv funderat på är att straffskjutandet blivit ännu mer komplicerat efter Champions Leaguefinalen förra året när Liverpoolmålvakten Jerzy Dudek utförde en krigsdans åt alla håll,  på mållinjen som totalt förvirrade skyttarna. Men det kanske är en annan, och betydligt mer oakademisk, historia.

På lördag börjar det.

Då startar helvetet – för somliga.

Himlen för andra. Fråga Ravelli...

???

Kim Källström gav mig VM:s märkligaste ögonblick efter segern när han sa med sin allra mest utpräglade 8-åringsröst att han inte skulle prata så mycket för då skrattar alla åt honom. Kände en stor ömhet för Kim.

???

Apropå tv-pratarna: snart kan jag inte se vare sig Hedman eller Backe utan att tycka att BÅDA är David Brent i The Office.

De blir alltmer nöjda med den där lilla, lilla antydan till att vara too much.

lasses lista – här är veckans 10 hetaste svenska sportprofiler

10 bästa VM-kommentatorerna enligt Anrell

Lasse Anrell