Wennerholm: Vill inte se nåt av lagen förora

SPORTBLADET

AIK vinner mot Tingsryd med 2–1 och det här har blivit det hockeykrig jag alltid trodde det skulle bli.

Två lag beredda att slåss till sista ­svettdroppen.

Två lag som redan offrat några ­hörntänder.

Och jag vill inte se något av de här lagen förlora.

Nykomlingen Tingsryd som krigar i varje byte.

Utdömda AIK som rest sig från de döda och är på väg mot SHL-kval igen.

Det här var ju Hockeyallsvenskans två största knallar, tillsammans med de negativa överraskningarna Västerås och Björklöven.

Jag minns Hockeyallsvenskans upptaktsträff då alla tränare och ett gäng experter tippade vilket lag som skulle vinna till slut.

Så här föll rösterna:

Västerås 10, Björklöven 7, Leksand 5, BIK Karlskoga 2. Asplöven 1, Almtuna 1 och AIK 1.

Tingsryd fick alltså inte en enda röst, AIK en.

Enorm dramatik

Nu gör de här två nederlagstippade lagen upp i en final som har bjudit på enorm dramatik. Det går knappt att skilja lagen åt och så här långt leder AIK den här matchserien med knappa 5–4 i mål.

Och den här tredje matchen på Hovet var äkta dramatik ända in i slutet.

Det var grinigt, jämnt, matchstraff, tufft och tätt. En match där ett enda misstag av backjätten Drew Paris avgjorde allt, när han skänkte bort pucken till AIK:s Emil Lundberg i power play.

Jag tyckte nästan synd om kanadensaren, som varit Tingsryds bästa back i vinter.

Kan avgöra i morgon

Han var helt oattackerad i AIK:s zon då pucken bara stack ifrån honom på den nyspolade isen i början av tredje perioden.

I spel fem mot tre dessutom.

Några sekunder senare var den här matchen avgjord.

Nu leder favoriterna AIK med 2–1 i matcher och kan avgöra i Nelson Garden Arena i morgon.

Hemmaplan betyder allt

Men jag skulle inte ta ut något i förskott om jag vore AIK:are. Hemmaplan har betytt allt i de här tre första matcherna och Tingsryd är ett lag som aldrig viker ner sig.

Själv sätter jag mig i bilen i morgon och kör mot de småländska skogarna.

Jag ville inte missa upplösningen på det här dramat.

Inte för allt smör i Småland.

■ ■ ■

Sedan är det ju en smärre skandal att inte de här matcherna har två huvuddomarna.

Hur tänker de ansvariga?

I det här tempot och ständiga spelvändningarna är det domaren som är tröttast efteråt. Han hinner inte med att se många situationer som borde blivit utvisning, även om jag tycker Patric Bjälkander gjorde vad han kunde. Han påverkade inte slutresultatet i alla fall.

■ ■ ■

Efter matchen mellan AIK–Tingsryd hann jag se två perioder mellan Karlskrona och Modo.

Kvallagen från SHL.

Borde inte skrämma

Det var inget som borde ha skrämt vare sig AIK eller Tingsryd.

Nu hade de här lagen inget att spela för, Modo var försenade och decimerade efter ett flygbyte och det var så lite folk på läktarna att det var ett oslagbart rekord för SHL den här säsongen.

Den officiella publiksiffran 2 929 var sålda biljetter, men bara hälften hade tagit sig till den över fyra timmar försenade matchen.

Men det var mer än lovligt tamt där ute på isen.

Raka motsatsen till finaldramat på Hovet.

ARTIKELN HANDLAR OM