En förlorare men ändå en vinnare

SPORTBLADET

Wegerup: I dag nedlade han ett silver och det är ett byte han kan bära hem med stolthet

1 av 2

RIO DE JANEIRO. En duva flög förbi.

Och guldet flög sin kos.

Men ett silver landade hos Marcus Svensson.

Sämre jaktlycka kan man ha i ett OS.

Små marginaler. En av sportvärldens mest slitna fraser, men när det gäller skeet är den sann. För Marcus Svensson efter OS-finalen smärtsamt sann.

År, veckor, månader, dagar, timmar, sekunder av träning och så, en hundradels sekund, en enda missad lerduva, och guldet var förlorat.

Ändå såg han så omutlig, så osårbar ut. 26-årige Marcus Svensson med ett skytteintresse sprunget ur jakten, med rötterna i den skånska myllan och fötterna på jorden. Lugn, trygg, utan att darra det minsta på handen när han satte skott efter skott.

Känt varandra sen 11-årsåldern

Han, italienaren Gabriele Rossetti och ukrainaren Mykola Milchev sköt fullt, runda efter runda i semifinalen. Stefan Nilsson däremot visade snabbt att han inte skulle nå guldet. Några kostsamma bommar och bara tredjeplatsen återstod att slåss om.  Så gick också den förlorad, medaljen gick till Abdullah Al-Rashidi. För Stefan Nilsson återstod bara besvikelse samt att heja fram vännen Marcus Svensson. De två som för första gången var i en internationell tävling tillsammans. Vännerna som känt varandra sen 11-årsåldern, som stått och skjutit ihop i ur och skur, outtröttliga med mål som just detta OS för ögonen.

Av de två var Marcus Svensson den som vann världscupen just här i våras och som nu åter hade chansen på guld. Han och Rossetti ställde upp på skyttebanan för final; grym sol över dem, bergen blånande som vykortsvacker fond bakom dem.

Förlorare och ändå vinnare

Marcus Svensson som blev den yngste någonsin att vinna senior-SM, när han bara var 14 år. Som skjutit fullt två gånger i karriären hittills, 125 av 125. I London-OS blev han 7:a och  nu stod han här, man mot man med Rossetti. Laddad, i ordets alla bemärkelser.

Så sköt de två, felfritt, i ett moln av rosa rök förintades varenda lerduva. Utom den sista, Marcus Svenssons sista.

En miss och det var över. Guldet gick till Italien och Svensson, han gick av banan på som förlorare men ändå vinnare.

Bakom hans prestation i Rio ligger ett tränande och finslipande som är bortom de flestas vardag. Dagar med upp till 600 skott. Ett nötande och slitande mot ett mål där en liten, liten miss gör hela skillnaden.

Fortsätt jaga guld

I denna sport erövrade Marcus Svensson silver.

”Jag blev lite för nonchalant”, sa han efteråt, fortfarande undrande över hur duvan undgått honom. Marcus Svensson är ung, han kan fortsätta att jaga nya guld, nya drömmar. I dag nedlade han ett silver och det är ett byte han kan bära hem med stolthet.

ARTIKELN HANDLAR OM