Nu ska jag trappa ner med golfen

SPORTBLADET

Jesper Parnevik är tillbaka efter kollapsen och berättar om sin golfbana i Kina, Hotell Parnevik och framtida memoarer

MUIRFIELD

Efter kollapsen på USA-touren väljer Jesper Parnevik, 37, att varva ner.

– Det finns så mycket annat i livet som är roligt, säger han.

Som exempelvis:

Golfbanan han ritat i Kina.

Husbygget i Florida som kostar 60 miljoner kronor.

Och memoarerna han själv funderar på att skriva.

Foto: Christer Höglund
Under British Open bor Jesper Parnevik och hustrun Mia på det lilla exklusiva Greywalls Hotell som ligger bara en chip från banans nionde hål. Hotellet har endast 24 rum, som är reserverade för tidigare Open-vinnare, spelare med Majors-titlar - och Jesper.

Muirfield Golf Club har anor från 1700-talet och lantliga Greywalls Hotell, strax intill klubbhuset, är allt annat än nybyggt. På hotellet bor tidigare British Open-mästare och andra vinnare av Majors.

Och Jesper Parnevik.

Orsaken är att han fortfarande, trots fritt fall på världsrankingen, är en av de absolut populäraste spelarna i världseliten.

Fansen älskar honom.

TV och media älskar honom.

Och så även en skotsk hotellägare, tydligen. Så Jesper fick ett av de 24 hett eftertraktade rummen.

Utbränd under en längre tid

Frågan är hur länge kärleken varar, hur länge Jesper Parnevik tillhör golfens främsta artister. För en dryg månad sedan bröt han upp från USA-touren efter att under en längre tid varit utbränd.

– När jag klev av US Open var jag jäkligt nära att lägga ner hela golfprojektet.

I stället valde han Sverige och semester helt befriad från golf.

– I början av året tror man alltid att man är en supermänniska och ska klara allt men redan i mars vid Masters kände jag mig sliten och utbränd. Jag hade kunnat ta en paus redan då, men ville gärna spela US Open.

– Sen går det ju inte att ta en lång paus när det går dåligt, man vill ju få ordning på spelet liksom.

Vi står utanför det lilla hotellrummet, på markplan, bara trettio meter från Muirfields putting-green och den stora åskådarläktaren vid 18:e hålet.

Inne på sängen ligger den nya golfkollektionen, som ska användas i helgens spel.

Jesper Parnevik provar kläder igen.

Jesper Parnevik är tillbaka på golfbanan.

Nu har han försökt lära känna legendariska Muirfield för första gången, under fyra träningsvarv, i sina förberedelser inför helgens British Open – den Major han allra helst vill vinna.

– Spelet känns faktiskt bra, jag är sugen igen, säger Jesper och väger en ny putter i handen.

– Det mesta stämmer utom puttningen, faktiskt. Men det kan ju vända snabbt...

Bakom sig har han fyra veckor med familjen, segling i Stockholms skärgård och, bara någon timme tidigare, en eftermiddag med tre vinnare av Majors; Tom Watson, Vijay Singh och Nick Price.

Sänkte långputt — efter jättekorven

Såna träningskompisar får inte vem som helst.

– Jag brukar spela med Nick och Vijay, säger Jesper. Watson hoppade in som ersättare för Ernie Els som ville ut lite tidigare.

Ernie Els, en annan vinnare av Majors...

– Jag fick ett bra tips av Nick på 17:e och sänkte en långputt.

Letar du efter en känsla som du inte hittat än?

– Ja, med puttern är det väl så. Men jag är inte orolig, i en Major som British Open brukar det komma fram när det blir dags.

Den där långputten sänkte du knappast tack vare jättekorven du drog i dig strax innan?

– Såg du den? Fy fan, Nick hade en och den såg så läskig ut att jag bara var tvungen att ha en egen. Men jag var hungrig, jag var lite magsjuk när vi kom hit i helgen. Så Mia köpte en korv åt mig...

Har du testat ruffen, då? Den är så hög att barn kan gå vilse där ute...

(Skratt)

– Jodå. Ruffen är inget bra ställe att hamna på, om man säger så. Jag och Vijay kastade ut en boll där på det smala första hålet och vi kom inte ens ut på fairway.

Hur spelar du till helgen, då?

– Nästan bara järn och rull in på green. Försiktigt fegspel.

Låter ju nästan som du har mognat?

– Ja, kanske det. Jag har väl insett att jag inte har världens rakaste utslag.

Nu är du tillbaka i din gamla vardag igen, med British Open som nästa utmaning. Mår du lika bra som du hoppades före långsemestern?

– Ja, absolut. Jag ångrar inte att jag tog en paus.

Din caddie Lance (Ten Broeck) kände direkt att ”oj, vilken skillnad på inställning”?

– Jaså? Ja, när man är utbränd och mår dåligt är det personerna allra närmast som får ut för det, tålamodet är ju sämre och man irriterar sig på skitdetaljer. Jag förstår om Lance känner skillnaden, golfen är tusen gånger roligare nu än vid US Open för en månad sen.

Men du hade gärna haft semester lite längre, va?

– Jo du, svarar Jesper och ler stort.

– Det var härligt att bara vara ledig. Jag var ute med båten en vecka och resten var bra tid med familjen.

Trappar du ner på karriären nu?

– Ja, visst ska jag trappa ner. Jag spelade för många tävlingar i våras (19 på kort tid) och det passar inte mig.

– Nu har jag varit smart och tackat nej till tävlingar i november och december, borta i Singapore, Kina, Japan och Australien. Jag måste försöka vara ledig.

Hur mycket hade du tjänat där?

– Det var mest uppvisningsspel. Kanske hade det blivit tre, fyra miljoner. Bra pengar för en månads golf.

Kommer du att spela färre och färre tävlingar för att sen sluta helt, på lång sikt?

– Ja, det ska jag. Det finns så mycket annat än golf. Ju äldre barnen blir vill man ju tillbringa mer tid hemma.

Du har ju skaffat dig en hel del sidoprojekt, senaste åren. Är det ett tecken på att du faktiskt är 37 år och ser framåt?

– Ja, många idrottsmän tror att det går att bygga en framtid efter karriären. Men jag tror man måste börja göra sig ett namn redan som aktiv.

Många väntar ju på ditt första banprojekt. Blir det en bana i Sverige eller Bahamas?

– Jag har faktiskt ritat en bana som byggs redan i vinter, lite som en referensbana om det blir lyckat. Den ligger i södra Kina, innanför gränsen via Hong Kong.

Du har ritat en bana i Kina?

– Ja, tillsammans med en amerikansk arkitektbyrå. Sen när vi går vidare med nästa projekt och gör ett helt resort någonstans så kan vi säga ”titta här i Kina, det här har vi gjort”.

Vad blir det för bana?

– En kul bana, med utmaningar. Men det är inte för smal eller har för mån fällor, det ska gå att spela den. Lite av en halvamerikansk parkbana, ungefär.

När ritar du en golfbana i Sverige?

– Det börjar bli dags nu. Gäller att hitta rätt projekt, med rätt pengar bakom.

– Jag har ju klagat på banorna i Sverige, så det går ju inte att komma och bygga en skitbana, säger Jesper och skrattar.

Har du investerat i banan borta i Kina?

(Skratt)

– Nej, jag får inte investera mer. Jag har misslyckats med för många ekonomiska projekt.

Berätta!

– Det är gammalt och glömt, säger Jesper och sneglar oroligt in i det lilla hotellrummet mot hustrun Mia.

– Min ekonomiska rådgivare har satt stopp, säger han sedan och ler på nytt.

Men du bygger ett nytt stort hus, hemma i Florida. Mia säger att det blir två torn, med en svensk och en amerikansk flagga. Låter stort!

– Jag är trött på att det alltid blir så trångt när vi har besök hemifrån. Nu bygger vi ett privat ”Hotell Parnevik”. Trettonhundra kvadrat.

”Jag ska skriva den själv”

Trettonhundra kvadrat – inomhus?

– Ja. Med utsikt över havet. Det ligger på en höjd.

Vad kostar det?

– Tja...femtio...sextio miljoner. Ungefär.

Större än hotellet, här?

– Nja, högre. Det är fyra våningar.

Låter som ännu en investering för ett bra liv efter golfen. Ska du sitta där och skriva en bok om ditt golfliv, sen?

– Ja, jag funderar på det. Men då ska jag skriva den själv, jag tycker hemskt mycket om att bara sitta ner och läsa eller skriva, säger Jesper Parnevik och konstaterar sedan försiktigt:

– Men vi får väl se om jag hittar nåt att skriva om...

En seger i en Major skulle vara ett skapligt slutkapitel.

Har spelat in 100 miljoner

Thomas Tynander

ARTIKELN HANDLAR OM

Golf