Skon som delar löparvärlden – kan den avgöra EM?

Foto: BILDBYRÅN
Mikaela Larsson bar Nikes Vaporfly-sko när hon skrällvann Stockholm Marathon i juni.
SPORTBLADET

BERLIN. Placebo eller helt nödvändigt om du ska optimera dina chanser att vinna EM-guld? 

Inför EM i maraton delar en ny sko löparvärlden. Kan det vara så att en specifik modell kan ge flera minuters fördel? 

– Jag håller hårt i mina, säger Mikaela Larsson. 

– Jag är här för att springa, vilken jävla sko det är spelar ingen roll, säger Mikael Ekvall.

Det var när kenyanen Eliud Kipchoge tog sig an utmaningen att bli första människa att springa ett maraton under drömgränsen två timmar som skoföretaget bakom projektet, Nike, tog fram en sko de menade skulle förändra löpningen och göra superstjärnan upp till fyra procent snabbare. 

Visst låter det som ett PR-trick som gjort för att få sådana som undertecknad att gå skoföretagets ärenden och göra gratis textreklam för en skomodell? 

Men tänk om det stämmer? 

Foto: BILDBYRÅN
500 000 insatser i långdistanslopp har analyserats.

Jämfört en halv miljon lopp

Frågan måste faktiskt ställas efter en sällsynt genomarbetad granskning av New York Times. Tidningen tog med hjälp av appen Strava, frekvent använd av konditionsidrottare runt om i världen, fram data från 500 000 maraton- och halvmaraton-insatser som amatörer laddat upp på appen. Där hade man också anmält vilka skor man sprungit i och tidningen gjorde sedan databaskörningar där man jämförde olika modeller utifrån flera olika parametrar som träningsbakgrund, personliga rekord, upprepade insatser på samma bana och så vidare. Databasundersökningen var entydig: löpare med Nikes Vaporfly-sko var tre till fyra procent snabbare än den genomsnittliga löparen med liknande förutsättningar men med andra skor. Och en till två procent snabbare än närmast utmanande racingsko. 

Vad är hemligheten då?

Ja, skon har, till skillnad från de flesta andra, en kolfiberplatta i sulan som enligt tillverkaren ska ladda och frigöra energi på ett sätt som gör att varje steg ska bli lättare. En slags katapulteffekt i miniformat. 

Kolfiberuppbyggnaden ska göra att skon är väldigt effektiv för tävlingslopp – men att den blir utsliten efter så lite som 15–20 mils löpning. 

I det enskilda steget gör energisamlandet så klart en försumbar skillnad – men kan det göra ett par procents skillnad över 2,5 timmars löpning så är det plötsligt en avgörande faktor i ett mästerskapslopp på samma sätt som höghöjdsuppladdning och mil i träningsdagboken. Fördelarna såg likadana ut om man jämförde motionärer och elit, män och kvinnor och maratondebutanter eller rutinerade löpare.

Foto: TT
Mikaela Larsson på väg mot segern i Stockholm Marathon.

Gjorde succé i skon direkt

Mikaela Larsson ska springa sin EM-debut. Och hon kommer att göra det i den omtalade skon. Det är andra maran hon gör det – den första var i Stockholm i juni där hon överraskande vann mot meriterat motstånd. 

– Jag kom över skon en dryg vecka innan Stockholm marathon, en butikschef jag känner hade lagt undan den och det är en fantastiskt sko, säger Mikaela Larsson och fortsätter:  

– Jag gillar normalt sett deras skor annars också, de passar min fot bra. Men den här skon är superlätt, även jämfört med andra lättviktsskor. Men den har också en bra dämpning. En slags studs. Men det är säkert placebo också, hör du att rödbetsjuice ska vara bra så dricker du det också, säger hon. 

I internationella friidrottsförbundets regler kring skor är formuleringarna ganska vaga. 

”Skor får inte tillverkas så att de ger idrottaren ett orättvist övertag, hjälp eller fördel gentemot övriga” och ”skon måste vara rimligt tillgänglig för alla i friidrottens jämlika anda”. 

Till New York Times säger IAAF:s ansvarige för utrustningsfrågor Yannis Nikolaou: 

– Vi måste få bevis framlagda att det är något fel på skon. Vi har inte sett några sådana övertygande bevis. 

1 av 2 | Foto: JENNIE ZEINER
Lars Frölander i den omtalade hajdräkten 2009.

Ska man bromsa utvecklingen?

Simsporten hamnade i en ohållbar situation när de så kallade ”hajdräkterna” kom och plötsligt förbättrade mer eller mindre alla världsrekord med cirka två procent. Indikationer finns alltså på att Nikes skomodell är på väg att göra samma sak med maratonlöpningen – men frågan är om det då är en utveckling man bör stoppa eller heja på?

Utveckling kring utrustning har skett hela tiden i friidrottshistorien. Såväl med skor som med underlag att löpa på och hela tiden har det hjälpt till att flytta gränser för vad som är möjligt att klara av. 

Problemet här är att om du vill löpa i den omtalade skon är det inte självklart att det går. Nike tillverkar den i en väldigt begränsad upplaga och det har gjort att andrahandsvärdet på skon till och med går upp jämfört med butikspriser fast den har använts i ett eller flera lopp. 

– Malin Starfelt försökte få tag på den inför EM men det gick inte. Det kom bara in tolv damskor totalt till hela Sverige, säger Mikaela Larsson. 

Foto: TT
Mikael Ekvall bryr sig inte om debatten.

”Lägger ingen vikt vid skiten”

Sveriges ende herrlöpare Mikael Ekvall har inte läst om undersökningarna i New York Times, men han har också hört talas om skon. 

Hans syn skiljer sig dock från landslagskollegorna. 

– Jag lägger inte så stor vikt vid skiten. Jag är här för att springa och vilken jävla sko jag har spelar ingen roll. Det är bara att köra. 

– Jag är mer intresserad av vilken träning jag har lagt ner, säger han. 

Läs hela undersökningen i New York Times här!

Friidrottens höjdpunkter 2018 00:30
ARTIKELN HANDLAR OM

Friidrott

Löpning

Maraton